Radar

Skärmar i skolan delar experterna

Digitaliseringen i skolan delar forskarvärlden.

Ett hjälpmedel som man inte kan blunda för – eller en fara för inlärningen. Frågan om hur datorer och skärmar ska användas i skolan delar forskare och experter på området.

Riksdagens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men i skolans värld har användningen av datorer och surfplattor gått för snabbt fram, menar skolminister Lotta Edholm (L).

– Regeringen skickar därför ut Skolverkets senaste förslag på en nationell digitaliseringsstrategi på remiss, bland annat för att ta in synpunkter från hjärnforskningen om hur barns inlärning påverkas av skärmarna.

Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, har länge efterfrågat forskning som stödjer den digitalisering som sker på vissa håll i skolan.

– Om man ser i digitaliseringsstrategin finns det inte en enda vetenskaplig referens. Den är inte vetenskapligt underbyggd över huvud taget, säger hon.

Sedan den första strategin kom 2018 har många skolor ersatt analoga metoder med skärmar allt för tidigt, menar Sissela Nutley. Följden har enligt henne blivit att många barn inte hunnit lära sig grunderna för att skriva och stava.

– Att lära oss från digitala sammanhang gör att det blir svårare för oss att spara informationen i långtidsminnet, säger Sissela Nutley.

Risker i förskolan

Sedan några år tillbaka rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) att barn under två år inte bör använda skärmar alls. För barn mellan två och fyra handlar det om max en timme om dagen, men ju mindre desto bättre.

Än så länge har Folkhälsomyndigheten inga liknande råd eller riktlinjer.

Från Skolverkets håll tar man upp att digitala verktyg i förskolan ska användas som ett komplement för att ”främja lek, kreativitet och språkutveckling”. Samtidigt ska hänsyn tas till de risker som finns för yngre barn.

Enligt Sissela Nutley finns det ingen forskning som pekar på några fördelar med skärmar för de allra yngsta barnen.

– Här ser man till och med risker kopplat till omfattande användande under två års ålder, men även upp till fem års ålder om man exempelvis ofta använder skärmen för att distrahera känsloutbrott, eftersom man då går miste om att träna på sin egna känsloreglering och i stället får en massa snabba belöningar.

Populistiska utspel

Frågan om hur och när datorer och surfplattor ska användas i skolundervisningen råder det delade meningar om. Att hjärnforskningen nu ska få mer utrymme ser Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, som ett tecken i tiden.

– Jag förstår vad de är ute efter och det är väldigt inne att prata i de termerna i dag, men jag tycker att det är populistiska utspel som inte kommer leda till att elever får det bättre, säger hon.

Att mäta och testa barns hjärnor för att ta reda om skärmar är bra och dåligt vid inlärning är inte möjligt, menar hon.

– Forskning visar att engagerade lärare som ser eleverna generellt ger bättre resultat. Och det finns så många fler parametrar som påverkar, inte minst barnets situation i övrigt och skolans lärartäthet, sådant som det inte går att kompensera för i en mätningsstudie.

WHO:s rekommendationer om skärmtid för små barn ger Elza Dunkels heller inte mycket för.

– När man tar upp åldrar och siffror på det sättet är det någonting som väldigt många lyssnar på för att det känns seriöst. Men WHO har inget vetenskapligt underlag för det och det är de väldigt tydliga med i sin rapport.