Malmös supercykelstråk ska minska mentala och fysiska avstånd

Din väg är bred, skild från övrig trafik och tydligt skyltad. Bilar väjer för dig. Det är aldrig långt till ett cykelställ eller en cykelpump. Om du måste vänta på grönt ljus finns ett bekvämt fotstöd och ett räcke att hålla i, så du slipper kliva av cykeln. Så kan morgonpendlingen se ut på Malmös supercykelvägar framöver. I dag finns de i Köpenhamn och nederländska Utrecht och Amsterdam.

– Supercykelvägar är det övre toppsegmentet av cykelvägar i cykelvägnätet, fastställer Jesper Nordlund, fastighets- och gatukontorets trafikplanerare och samordnare för cykelfrågor i Malmö.

Han liknar dem vid blodomloppets huvudartärer för stadens pendlare. Supercykelvägarna ska binda ihop bostadsområden med arbetsplatser.

– Målet är att att knyta stadens ytterområden närmare centrum genom att minska mentala och fysiska avstånd, och att lyfta cykelvägnätets status och cykelstaden Malmö som helhet.

Supercykelvägarna ska även bidra till stadens mål om att 30 procent av alla resor ska göras med cykel senast år 2030. I dag är siffran runt 26 procent, visar senaste resvaneundersökningen.

"Svängfester" ska bort

Hittills är en kortare sträcka på Lundavägen på plats (se faktaruta), den är dubbelriktad och 3,5 meter bred. Trafikverkets råd är att dubbelriktade cykelbanor är minst 2,2 meter breda, högre vid höga flöden av cyklar. Enkelriktade sträckor i supercykelstråken kommer att vara 2,25 meter breda.

– 3,5 meter dubbelriktad cykelbana som riktlinje föreslår vi vid modesta flöden. Vid lite högre cykelflöden föreslår vi 4,5 meter dubbelriktad cykelbana som riktlinje, fortsätter Jesper Nordlund.

Vad tar man bort för att skapa utrymme för en så bred cykelbana?

– Exakt vilket utrymme som tas i anspråk för de olika supercykelvägarna får klargöras inom respektive utredning. Men nu på det första stråket är det generellt (bilens) körbanas utrymme som har tagits i anspråk.

På den första etappen har såväl gångbana som cykelbana breddats, detsamma gäller den nya del som genomförs under året. Generellt får bilarna mindre plats, intill de cykelstråk som hittills planerats.

Stråken ska vara väl underhållna, exempelvis vinterväghållning ska ha högsta prioritet, berättar Jesper Nordlund. Supercykelbanan ska ha minimalt med hinder som saktar ner cyklingen. Ett exempel är att cykelvägar i korsningar ofta kräver två mindre svängar, som ett S, för att korsa en anslutande gata på stråket, fortsätter han.

– Det brukar av vissa kallas ”svängfest”, när de små sidledsförskjutningarna gör att cyklisten behöver sakta ner innan korsningen. Det kan också göra det svårare att mötas som cyklister. Dessa negativa effekter för cyklistens framkomlighet vill vi försöka undvika eller minimera.

Cykelbanan ska vara separerad från fotgängare och motorfordon, och cyklisterna kommer att ha företräde framför bilar i korsningar som inte har trafikljus. När bilar och cyklar ska mötas i en sådan korsning råder maxhastighet på 30 kilometer i timmen för motorfordon.

Hur ser ni till att vägen blir säker när vissa cyklar supersnabbt och andra supersakta?

– Vi gör cykelbanorna bredare, så att mötande cykeltrafik inte innebär samma riskmoment exempelvis vid omcykling. Det medger också att var och en kan ta sig fram i sitt eget tempo.

Hanna Westerlund