Lätt snuva och kliande hals? Då behöver du inte längre stanna hemma från jobb eller skola, enligt Folkhälsomyndigheten. Men råden till allmänheten kan behöva förtydligas, enligt avdelningschef Sara Byfors.

– Kan uppfattas som otydliga, säger hon.

Ett år efter det att pandemins restriktioner togs bort har återigen diskussionen om när man ska sjukskriva sig från jobb och skola med symtom som kan vara covid-19 blossat upp.

I Folkhälsomyndighetens rekommendationer står att man ska stanna hemma från jobb, förskola eller skola om man är sjuk och har symtom som kan bero på covid-19. Som symtom nämns halsont, snuva, feber eller hosta.

Men om man har enstaka lindriga symtom behöver man inte stanna hemma, enligt avdelningschef Sara Byfors.

– Under pandemin kanske man stannade hemma om man kände sig lite snuvig och det kliade i halsen. Men nu kan man gå till jobb och till skola då, säger hon.

Svår gräns att dra

Men var går gränsen? Att den som har feber ska stanna hemma är nog en självklarhet för de flesta. Så även om man får en kraftig förkylning.

– Om man känner att allmäntillståndet blir sämre, om man känner sig trött och hängig, och inte klarar av att gå till jobbet utan att ta en Alvedon. Då tycker jag att man ska stanna hemma, säger Sara Byfors.

En del bör vara extra försiktiga när det gäller att gå till jobbet med symtom. Det gäller exempelvis dem som jobbar inom vård och omsorg och möter människor som riskerar att bli allvarligt sjuka av en infektion, enligt Byfors.

Svårigheten uppstår kanske för den som har en lättare förkylning, och skulle orka gå till jobbet. Ska man stanna hemma ändå?

Här måste man göra en egen bedömning, enligt Sara Byfors.

– Det går inte att säga, ja, då kan du gå till jobbet. Det kan vara olämpligt för vissa, men fungera bra för andra. Det är bra ändå att visa omtanke om sin omgivning.

– Man får tänka efter och använda sitt sunda förnuft.

"Inte rimligt som det var"

Faran som Sara Byfors ser i om vi stannar hemma med lättare symtom är exempelvis att barn missar för mycket av undervisningen i skolan.

– Vi tycker inte att det är rimligt som det var under pandemin. Skolan är jätteviktigt för det långsiktiga måendet och hälsan. Är man hemma varje gång man blir lite snuvig så blir det för mycket frånvaro. Det behöver balanseras, man ska heller inte gå till jobbet när man känner sig sjuk. Då stannar man hemma.

I Folkhälsomyndighetens råd till allmänheten står det dock inte explicit att man kan gå till jobb och skola vid lindriga symtom, som lätt snuva och kliande hals.

Nu öppnar Sara Byfors för att texten kan behöva förtydligas.

– Det är klart att det kan uppfattas som otydligt. Vi får se om vi behöver uppdatera någonting för att förtydliga vårt budskap. Men det går samtidigt inte att ha en checklista precis hur man ska agera, säger hon.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.