Studien, som görs av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket, har beräknat de årliga förlusterna av fiskeredskap i de nordiska länderna. Totalt uppskattas 28 miljoner beten, 11 miljoner sänken och 140 miljoner meter fiskelina årligen förloras.

En separat enkät uppskattar dessutom att cirka 3 900 hummertinor försvinner ner i djupen bara på svenska västkusten.

Nedskräpning och föroreningar

”Utöver att fiskar och andra organismer fastnar i så kallade spökgarn så bidrar fiskeredskapen till nedskräpning och föroreningar av både makro- och mikroplaster och skadliga kemikalier”, säger Mikaela Boltenstern på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Studien baseras dock på ett begränsat statistiskt underlag bestående av enkätundersökningar, intressentdialoger och import- och försäljningsstatistik. Den bör därför främst ses som en grov uppskattning av problematiken – och mer forskning behövs.

Medvetenheten måste öka

För att minska effekterna av förlorade fiskeredskap föreslår forskarna bland annat att skadliga ämnen som bly och ftalater bör förbjudas i redskapen, och att nät och tinor bör märkas med uppgifter om ägare. De vill också att producenter av fiskeredskap ska redovisa innehållet av skadliga ämnen och att problemet ska belysas tydligare av återförsäljare av fiskeredskap.

”Medvetenheten om problemet måste öka bland alla typer av fiskare, även de som bara fiskar någon gång om året, då det totalt är många som fiskar och därmed ett stort antal fiskeredskap som går förlorade”, säger Mikael Olshammar, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.