Studien, som görs av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket, har beräknat de årliga förlusterna av fiskeredskap i de nordiska länderna. Totalt uppskattas 28 miljoner beten, 11 miljoner sänken och 140 miljoner meter fiskelina årligen förloras.

En separat enkät uppskattar dessutom att cirka 3 900 hummertinor försvinner ner i djupen bara på svenska västkusten.

Nedskräpning och föroreningar

”Utöver att fiskar och andra organismer fastnar i så kallade spökgarn så bidrar fiskeredskapen till nedskräpning och föroreningar av både makro- och mikroplaster och skadliga kemikalier”, säger Mikaela Boltenstern på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Studien baseras dock på ett begränsat statistiskt underlag bestående av enkätundersökningar, intressentdialoger och import- och försäljningsstatistik. Den bör därför främst ses som en grov uppskattning av problematiken – och mer forskning behövs.

Medvetenheten måste öka

För att minska effekterna av förlorade fiskeredskap föreslår forskarna bland annat att skadliga ämnen som bly och ftalater bör förbjudas i redskapen, och att nät och tinor bör märkas med uppgifter om ägare. De vill också att producenter av fiskeredskap ska redovisa innehållet av skadliga ämnen och att problemet ska belysas tydligare av återförsäljare av fiskeredskap.

”Medvetenheten om problemet måste öka bland alla typer av fiskare, även de som bara fiskar någon gång om året, då det totalt är många som fiskar och därmed ett stort antal fiskeredskap som går förlorade”, säger Mikael Olshammar, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.