Radar

Framtidens middagsjäst har lågt klimatavtryck

På Orklas jästanläggning i Sollentuna kan produktionen av jästprotein bli verklighet inom tre till fem år.

Vad sägs om jäst till middag? Om tre till fem år kan frågan vara relevant. Just nu arbetar forskare med att framställa ett protein av jästsvampar.

Ungefär en fjärdedel av svenskens klimatpåverkan kommer från maten vi äter, och allt fler konsumenter efterfrågar alternativ till kött av detta skäl.
Om några år kan produkterna av soja, ärta och havre få sällskap på hyllan – av jäst. Det hoppas åtminstone Elin Tveito Lidman, vd på Orkla Alternative proteins som just nu försöker utveckla ett jästprotein tillsammans med forskare på Chalmers tekniska högskola och forskningsinstitutet RISE. 

– Jäst har stor potential både i fråga om koldioxidavtryck, energiåtgång, vattenåtgång och påverkan på biologisk mångfald, liksom smak och näringstäthet. Det gör det attraktivt för oss, säger Elin Tveito Lidman.

Jästen är av samma typ som används till bakning. Den är en encellig svamp som matas med melass, en restprodukt från sockerframställning, för att växa. Själva jästen odlas i stora tankar, och kräver mindre landyta än exempelvis soja. Vad den totala belastningen på klimat och miljö blir i jämförelse med växtbaserade protein är för tidigt att svara på.

– Men växtbaserat är ju enormt mycket bättre än animaliska protein i sig. Detta projekt handlar mycket om att bygga mer kunskap om hur denna produktionsmetod kan bli så effektiv som möjligt, säger Elin Tveito Lidman.

Elin Tveito Lidman beskriver sig som "flexitarian" som försöker dra ner på köttet
Elin Tveito Lidman beskriver sig som "flexitarian" som försöker dra ner på köttet. Foto: Bjørn Wad

Smakar umami

Hennes kollega Anette Moldestad, som är projektledare i projektet, tycker att resultaten lovar gott hittills.

– Vi kan laga köttersättningsprodukter i rätt konsistens, och smaken är lovande. Det vi hittills har smakat har en typisk umamismak. Umami är ju en viktig komponent i kött, som gör att kött har den smaken det har. Så för köttersättning är det en lovande smak, säger Anette Moldestad.

Tanken är att jästproteinet ska kunna bli olika sorters produkter.

– Produkter som köttfärs till exempel används ju mycket, så där kan det ha en stor påverkan om man lyckas.

Proteinet tillverkas av vanlig bakjäst
Proteinet tillverkas av vanlig bakjäst. Foto: Anders Wiklund

Jästproteinets nyttighet är ett annat område som ska undersökas i forskningsprojektet. 

– Jäst är ganska nyttigt i sig, så det vi i projektet önskar att se är biotillgängligheten av näringen, säger Anette Moldestad.

En uppmärksammad studie i höstas konstaterade att järn i vegokött inte tas upp av kroppen på grund av högt innehåll av fytinsyra, som binds till järnet så det inte kan tas upp av tarmen. 

Är detta en risk med jäst som råvara?

– Jäst innehåller inte fytinsyra, så det är en bra kandidat ur det perspektivet, säger Anette Moldestad.

Om tre till fem år skulle jästproteinet kunna finnas tillgängligt i butik. Anette Moldestad känner inte till något annat företag som utvecklar livsmedel av jästprotein.

– Vi går in i ett okänt farvatten, men vi har stor tro på det, säger hon.

"Det vi hittills har smakat har en typisk umamismak
"Det vi hittills har smakat har en typisk umamismak. För köttersättning är det en lovande smak", säger Anette Moldestad, projektledare för utvecklandet av jästprotein på Orkla.
Radar

Forskare i protest mot klimattoppmötet: ”Spel för gallerierna”

Forskare protesterar utanför klimat- och näringslivsdepartementet 30 november, samma dag klimattoppmötet i Dubai startade.

I går inleddes Cop 28 i Dubai, som har beskrivits som den kanske viktigaste klimatkonferensen sedan Parisavtalets mål fastställdes år 2015. Samtidigt protesterar forskare på alla kontinenter mot att mötena misslyckas med att ta krisen på allvar.

Årets klimattoppmöte äger rum i Dubai i oljestaten Förenade arabemiraten och leds av Sultan Al Jaber som är vd på ett oljebolag. Något aktivistnätverket Scientist rebellion, som består av forskare kommenterar så här: 

”Klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom. Lösningarna finns men kommer inte bli av förrän dessa maktstrukturer bryts. För detta krävs en massiv mobilisering på gräsrotsnivå.”

Med civil olydnad och informationskampanjer protesterar forskare i hela världen mot klimattoppmötet. I Stockholm klistrade medlemmar i Scientist rebellion upp plakat med forskningsartiklar på fönstren till klimat- och näringslivsdepartementet.

Forskare klistrar upp forskningsresultat på klimat- och näringsdepartementet i protest mot vad de kallar politikernas ”klimatsvek”. Foto: Scientist rebellion

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst. Hur mycket mer klimatsvek kan vi acceptera innan var och en av oss reagerar? Nu är det dags att vi reser oss och agerar kollektivt, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare i biomedicin och aktiv i Scientist rebellion i ett uttalande.

”Sverige har inget att komma med”

Organisationen lyfter att Sveriges regering för första gången lagt fram en politik som kommer att öka utsläppen. Vårt land har inget att komma med till förhandlingsborden, enligt Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist Rebellion.

– Hur ska vi kunna övertyga fattigare länder med historiskt låga utsläpp att ta sin del av ansvaret när vi inte själva gör det? Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder, säger han.

”Det är aldrig någon som diskuterar svensk reduktionsplikt med mig på Cop-möten”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), t h. Här tillsammans med Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie inför FN:s internationella klimatmöte Cop 28 i Dubai. Foto: Mikaela Landeström/TT

Klimatministern: ”Jag har hög trovärdighet”

Men klimatminister Romina Pourmokhtari (L) tror inte att det faktum att regeringens politik ökar utsläppen sänker hennes trovärdighet i förhandlingarna på klimatmötet.

– Jag har en väldigt hög trovärdighet i kontrast till andra EU-länder och andra delar av världen, säger Pourmokhtari till TT, och tar upp att Sverige och Portugal har lägst utsläpp per capita i hela EU.

Att utsläppen i Sverige kommer att öka är en stor fråga i Sverige – inte internationellt, menar ministern.

– Det är aldrig någon som diskuterar svensk reduktionsplikt med mig på Cop-möten, utan tvärtom vill man veta hur vi lyckas med elektrifieringen av transportindustrin, man vill höra om det rena stålet, man frågar om Northvolt och man vill också veta om det svenska klimatpolitiska ramverket, säger hon till TT.

Radikal samhällsförändring

För att Sverige ska kunna uppnå sin del av Parisavtalet krävs en utsläppsminskning på 38 procent varje år. Något som kräver ”en radikal samhällsförändring mot en icke-tillväxtbaserad ekonomi som håller sig inom de planetära gränserna”, skriver Scientist rebellion.

– De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk och aktiv i Scientist Rebellion.

FN:s klimatkonferens

• FN:s klimattoppmöten, Cop, hålls på olika platser varje år. Cop står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.
• Cop 28 i hålls i Dubai i Förenade arabemiraten, 30 november till 12 december.
• I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
• I samband med Cop 28 avslutas den första globala översynen (”global stocktake”) av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål. Det är en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna och visar att de globala utsläppen inte ligger i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Tvärtom fortsätter utsläppen att öka och fönstret för att lyckas med att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader stängs snabbt.
Källa: TT

Radar

Sverige får medborgarråd för klimatet

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

Allmänheten har värdefulla insikter och kunskap som bör tas till vara i diskussionerna om hur Sverige ska nå upp till Parisavtalet. Det menar forskaren Tim Daw, som i samarbete med flera universitet startar Sveriges första medborgarråd för klimatet.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

”I dagens politiska debatt möts inte människor”, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre som leder arbetet med medborgarrådet. Foto: Stockholm resilience centre.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.