Farbror Grön sår spenat på nyårsafton

En majdag under 1990-talets första hälft cyklade Johannes Wätterbäck vilse. I stället för rätt väg fann han ett hav av blå bollviva, Primula denticulata. Han blev omedelbart förälskad och fylld av habegär.

– Bladrosetten vid marken och en stängel och så snyggt blå, lila och vita blommor… Jag blir lätt fascinerad och arbetar mycket med det som kommer till mig, säger Johannes Wätterbäck.

Han läste på och fick veta att vivans frön kräver en kall start i livet för att gro.

– Jag vill få våren så blommande som möjligt, så att man kan börja leva igen. Mitt kall-odlande började med en längtan efter en stark blomsterprakt.

Redan på nyårsafton i fjol begav sig Johannes Wätterbäck ut i trädgården för att så.

– Spenat sår jag gärna på tjälad jord. Jag hade tagit en fin öl och tänkte att det var lite spektakulärt att så redan på nyårsafton. Så jag gick ut och kollade efter en pallkrage som såg ledig ut. 

Han förvarar alltid lite tinad jord i källaren, som lades i pallkragen. Ovanpå den ett par påsar spenatfrön och lite jord ovanpå.

– Sen vattnar naturen. Inte sällan har de tittat upp mot slutet på februari, berättar Johannes Wätterbäck.

Sprider ut odlandet

När LFT ringer upp den 24 januari är han i färd med att fylla växthusets plastbyttor med nämnda bollviva och släktingar till den. Snart ska andra fleråriga blommor kallsås och därefter grönsaker. Fördelarna med kallsådd är många, enligt Johannes Wätterbäck, som sår 90 procent av alla växter kallt.

– Det bästa är att du inte behöver använda värme, eller extra belysning. Man jobbar med solen, den bästa ljuskällan. Växterna får själva starta när de är redo. De blir otroligt vackra och kompakta. Och det är så skönt att slippa belamrandet med gängliga växter inomhus.

– Kallsådd gör även att odlandet kan spridas ut över året, fortsätter Johannes Wätterbäck. 

Boken Odla kallt (Bonnier fakta) kommer ut den 1 mars och har undertiteln Så och skörda året runt. 

– Man kanske förknippar kallt med vintern men vi odlar kallt hela året. Vi sår kallt i maj och sår på sommaren för att kunna skörda kallt. Tanken är att man ska leva med boken länge. 

I bokens mer allmänt hållna avsnitt berättar Johannes Wätterbäck och Theres Lundén om jordens betydelse och hur den kan förbättras med exempelvis kompost, bokashi och biokol. De redogör för täckodlingens förtjänster, och tipsar om att samla sina egna frön –  och att strunta i de köpta fröpåsarnas instruktioner. 

– Standardiserade rad- och plantavstånd är skitsnack. Jag kan odla sex huvudkål och zinnia och ruccola och dill tillsammans och få ut tio kilo kål i en pallkrage genom att inte följa råden. Det blir så väldigt tråkigt och lite att äta annars, säger Johannes Wätterbäck.

Huvuddelen av boken fokuserar på hur Wätterbäck och Lundén går tillväga för att så, odla och skörda, årstid för årstid i Mälardalen – från januarisådda perenner med snö ovanpå, till skörd av kål och purjo i december. Och däremellan vårens omplantering och kallsådd på friland, och sommarsådd för kall skörd. 

Måste klara misslyckanden 

Den som bor i högre odlingszoner, som regel längre norrut, får lära känna sin säsong och anpassa sitt kallodlande, till exempel genom att försöka hitta växter som växer väldigt snabbt, föreslår Johannes Wätterbäck, som erbjuder fler råd i boken.

Vilka är fallgroparna med kallsådd?

– Det låter kanske konstigt, men om man är osäkert lagd och springer och oroar sig gagnar det inte sådden. Det finns ett visst mått av katastrof med kallsådd. Jag har dödat många växter genom åren. Kan man inte ta misslyckanden kan det vara jobbigt. Odling handlar ganska mycket om att lära känna sig själv, säger Johannes Wätterbäck och fortsätter:

– En annan aspekt är att man börjar för tidigt. Speciellt här i Mälardalen är vintrarna inte så stabilt kalla, så om man sår vid jul och så får man en mild period finns risken att de kan gro.  Då finns inte ljuset, och så kommer en till köldperiod. Det kan vara en fara.

Går kallsådden galet hos Odla kallt-författarna är det oftast växthusets sådder som inte klarar sig, och Johannes Wätterbäck betonar att det går bra att odla kallt även utan växthus.

– Vi har förodlat i små plastbyttor i pallkragar, i skyddade lägen i trädgården och på balkongen. Man kan använda fiberduk. Med växthus får man färdiga plantor tidigare, men kallsådd funkar överallt.