Chalmersforskare: Ersätt importerad soja med klöver

Innehåll

Glöd
- Ledare
  Rädda liv genom att satsa på gröna städer
  
  SVT har nyligen gjort en stor kartläggning av hur klimatförändringarna påverkar Sverige. I kartläggningen har de samlat nyhetsrapportering från olika lokala nyhetsredaktioner, vilket synliggör hur vi alla står inför utmaningen att anpassa våra levnadssätt och samhälleliga strukturer…
Radar
- Chalmersforskare: Ersätt importerad soja med klöver
  
  Sverige kan sluta importera miljöskadlig soja och istället mata lantbrukets djur med proteinfoder skapat av svenskodlat klöver och gräs. Det visar forskare från Chalmers tekniska högskola i en ny studie. Växterna kan även omvandlas till…
- Odling av klöver gör jorden bördigare för efterföljande grödor, minskar växtnäringsläckage och behovet av bekämpningsmedel, och ökar kolinlagringen i marken. Foto: Publicdomainpictures.net
  
  Publicerad 2023-02-10
  Radar
  Chalmersforskare: Ersätt importerad soja med klöver
  
  Dela artikeln:
  
  Sverige kan sluta importera miljöskadlig soja och istället mata lantbrukets djur med proteinfoder skapat av svenskodlat klöver och gräs. Det visar forskare från Chalmers tekniska högskola i en ny studie. Växterna kan även omvandlas till biogas och ersätta delar av den fossilgas som importeras till Sverige idag.
  
  Hanna Westerlund Fler artiklar av skribenten
  
  Importerad soja är proteinrikt och billigt och har därför varit populärt som föda till kor, fåglar och grisar inom svenskt lantbruk. Men sojan, som till stor del odlas i Sydamerika, bidrar till en rad problem för klimat och miljö.
  
  Avskogning för sojaodling i Brasilien leder till minskad biologisk mångfald och ökade utsläpp av växthusgaser, och i odlingen används bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige på grund av dess hälsorisker.
  
  Det högre priset på svenskodlat protein från exempelvis ärtor och bönor har gjort att dessa grödor haft svårt att konkurrera med sojan. Men nu visar en studie från Chalmers tekniska högskola att vallväxter som gräs och klöver kan odlas och förädlas till proteinfoder i bioraffinaderier på ett ekonomiskt hållbart sätt.
  
  − Tekniken har utvecklats starkt i testanläggningar de senaste åren och är snart redo för etablering, säger Sebnem Yilmaz Balaman, forskare på avdelningen för fysisk resursteori i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.
  
  Utöver proteinfoder kan bioraffinaderiet tillverka biogas med gräs och klöver som råvara. Forskarna har gjort en modell där de räknat på bland annat hur mycket åkermark som behövs för vallodlingen, hur mycket lantbrukaren behöver få betalt för att odlingen ska löna sig, och vad bioraffinaderiet kan ta betalt för råvaran. Sebnem Yilmaz Balaman föreslår tio större bioraffinaderier och en handfull mindre i södra och mellersta Sverige, områden där ökad vallodling skulle passa bra.
  
  − Med en så utbredd etablering av bioraffinaderier skulle vi med god marginal kunna ersätta all importerad soja som idag används som foder och vi skulle dessutom kunna producera biogas motsvarande 13 procent av den naturgas som importeras till Sverige idag, säger hon.
  
  Fler fördelar med klöverodling
  
  Odling av vallväxter har dessutom fördelar för klimatet och markens bördighet. Om spannmålsodling som vete och korn varvas med några års odling av gräs och klöver binder marken mer koldioxid från atmosfären, och jordens bördighet förbättras. Läckaget av näringsämnen kan minska, liksom användningen av bekämpningsmedel.
  
  − Sammantaget skulle ökad vallodling och en etablering av gröna bioraffinaderier leda till fördelar för jordbruket, klimatet och miljön, säger Sebnem Yilmaz Balaman.
  
  Kommersiella bioraffinaderier finns bland annat i Tyskland och Danmark. Det aktuella forskningsprojektet har utgått från ett bioraffinaderi som byggdes som demonstrationsanläggning på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda i Västergötland.
  
  För att få lantbrukare att börja med vallodling för bioraffinaderier tror Chalmersforskarna att det krävs incitament i form av exempelvis miljöstöd.
  
  Miljöskadlig soja eller klimathjälte?
  
  Under de senaste 50 åren har den globala sojaodlingen tiodubblats. Omkring 90 procent av världens soja används som djurfoder. Endast omkring 10 procent blir mat för människor, exempelvis tofu, tempeh och sojakött.
  
  Brasilien, USA och Argentina står tillsammans för över 80 procent av den totala produktionen av soja.
  
  Odling av sojabönor är förknippad med en rad miljöproblem främst i Sydamerika, eftersom de odlas på bland annat skövlad regnskogsmark.
  
  Men till skillnad från i Sydamerika odlas soja i Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Det är sojabönor från förstnämnda områden som i huvudsak används till livsmedel, enligt WWF.
  
  Det sojaprotein som människor äter har generellt mycket låg klimatpåverkan.
  Kategorier:
  
  Radar
  
  Dela artikeln:
- EU tar unga till hjälp för att stoppa fast fashion
  
  En EU-medborgare slänger varje år över 11 kilo kläder. Det ska ändras, enligt unionens nya strategi för hållbara och cirkulära textilier. För att sprida medvetenhet bland unga, som konsumerar mest så kallad fast fashion tar…
- Framtidens middagsjäst har lågt klimatavtryck
  
  Vad sägs om jäst till middag? Om tre till fem år kan frågan vara relevant. Just nu arbetar forskare med att framställa ett protein av jästsvampar.
- FN-rapport: Miljöperspektivet viktigt för att stoppa resistenta bakterier
  
  Antibiotikaresistens är ett av de största hälsohoten mot mänskligheten, enligt WHO.Att förbättra bristande vatten- och avloppssystem är en av pusselbitarna för att begränsa den ökade resistensen, enligt en ny FN-rapport.
- Jurister vill stärka barns rättigheter
  
  Tre år efter att Sverige implementerade Barnkonventionen i lagstiftningen finns det fortfarande många praktiska brister. För att komma till rätta med det har nu juristbyrån Familjens jurist lanserat initiativet ”Jurister för barnkonventionen” som ska samla…
- Miljontals fiskeredskap försvinner ner i havet
  
  Miljontals beten och tusentals hummertinor försvinner ner i havens djup varje år, visar en ny studie.Det skadar fiskar som kan fastna i redskapen och förorenar den känsliga havsmiljön.
- Ny DNA-analys: Kustnära torsken inte utfiskad
  
  Den kustnära torsken har länge befarats vara helt utfiskad. Men det stämmer inte, visar en ny studie från Göteborgs universitet.DNA-analyser visar att det finns många unga kustnära torskar vid västkusten – men desto färre fullvuxna.
Energi