Importerad soja är proteinrikt och billigt och har därför varit populärt som föda till kor, fåglar och grisar inom svenskt lantbruk. Men sojan, som till stor del odlas i Sydamerika, bidrar till en rad problem för klimat och miljö.

Avskogning för sojaodling i Brasilien leder till minskad biologisk mångfald och ökade utsläpp av växthusgaser, och i odlingen används bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige på grund av dess hälsorisker.

Det högre priset på svenskodlat protein från exempelvis ärtor och bönor har gjort att dessa grödor haft svårt att konkurrera med sojan. Men nu visar en studie från Chalmers tekniska högskola att vallväxter som gräs och klöver kan odlas och förädlas till proteinfoder i bioraffinaderier på ett ekonomiskt hållbart sätt. 

− Tekniken har utvecklats starkt i testanläggningar de senaste åren och är snart redo för etablering, säger Sebnem Yilmaz Balaman, forskare på avdelningen för fysisk resursteori i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.

Utöver proteinfoder kan bioraffinaderiet tillverka biogas med gräs och klöver som råvara. Forskarna har gjort en modell där de räknat på bland annat hur mycket åkermark som behövs för vallodlingen, hur mycket lantbrukaren behöver få betalt för att odlingen ska löna sig, och vad bioraffinaderiet kan ta betalt för råvaran. Sebnem Yilmaz Balaman föreslår tio större bioraffinaderier och en handfull mindre i södra och mellersta Sverige, områden där ökad vallodling skulle passa bra.

− Med en så utbredd etablering av bioraffinaderier skulle vi med god marginal kunna ersätta all importerad soja som idag används som foder och vi skulle dessutom kunna producera biogas motsvarande 13 procent av den naturgas som importeras till Sverige idag, säger hon.

Fler fördelar med klöverodling

Odling av vallväxter har dessutom fördelar för klimatet och markens bördighet. Om spannmålsodling som vete och korn varvas med några års odling av gräs och klöver binder marken mer koldioxid från atmosfären, och jordens bördighet förbättras. Läckaget av näringsämnen kan minska, liksom användningen av bekämpningsmedel.

− Sammantaget skulle ökad vallodling och en etablering av gröna bioraffinaderier leda till fördelar för jordbruket, klimatet och miljön, säger Sebnem Yilmaz Balaman.

Kommersiella bioraffinaderier finns bland annat i Tyskland och Danmark. Det aktuella forskningsprojektet har utgått från ett bioraffinaderi som byggdes som demonstrationsanläggning på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda i Västergötland.

För att få lantbrukare att börja med vallodling för bioraffinaderier tror Chalmersforskarna att det krävs incitament i form av exempelvis miljöstöd.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.