Sverige kan sluta importera miljöskadlig soja och istället mata lantbrukets djur med proteinfoder skapat av svenskodlat klöver och gräs. Det visar forskare från Chalmers tekniska högskola i en ny studie. Växterna kan även omvandlas till biogas och ersätta delar av den fossilgas som importeras till Sverige idag.
Importerad soja är proteinrikt och billigt och har därför varit populärt som föda till kor, fåglar och grisar inom svenskt lantbruk. Men sojan, som till stor del odlas i Sydamerika, bidrar till en rad problem för klimat och miljö.
Avskogning för sojaodling i Brasilien leder till minskad biologisk mångfald och ökade utsläpp av växthusgaser, och i odlingen används bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige på grund av dess hälsorisker.
Det högre priset på svenskodlat protein från exempelvis ärtor och bönor har gjort att dessa grödor haft svårt att konkurrera med sojan. Men nu visar en studie från Chalmers tekniska högskola att vallväxter som gräs och klöver kan odlas och förädlas till proteinfoder i bioraffinaderier på ett ekonomiskt hållbart sätt.
− Tekniken har utvecklats starkt i testanläggningar de senaste åren och är snart redo för etablering, säger Sebnem Yilmaz Balaman, forskare på avdelningen för fysisk resursteori i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.
Utöver proteinfoder kan bioraffinaderiet tillverka biogas med gräs och klöver som råvara. Forskarna har gjort en modell där de räknat på bland annat hur mycket åkermark som behövs för vallodlingen, hur mycket lantbrukaren behöver få betalt för att odlingen ska löna sig, och vad bioraffinaderiet kan ta betalt för råvaran. Sebnem Yilmaz Balaman föreslår tio större bioraffinaderier och en handfull mindre i södra och mellersta Sverige, områden där ökad vallodling skulle passa bra.
− Med en så utbredd etablering av bioraffinaderier skulle vi med god marginal kunna ersätta all importerad soja som idag används som foder och vi skulle dessutom kunna producera biogas motsvarande 13 procent av den naturgas som importeras till Sverige idag, säger hon.
Fler fördelar med klöverodling
Odling av vallväxter har dessutom fördelar för klimatet och markens bördighet. Om spannmålsodling som vete och korn varvas med några års odling av gräs och klöver binder marken mer koldioxid från atmosfären, och jordens bördighet förbättras. Läckaget av näringsämnen kan minska, liksom användningen av bekämpningsmedel.
− Sammantaget skulle ökad vallodling och en etablering av gröna bioraffinaderier leda till fördelar för jordbruket, klimatet och miljön, säger Sebnem Yilmaz Balaman.
Kommersiella bioraffinaderier finns bland annat i Tyskland och Danmark. Det aktuella forskningsprojektet har utgått från ett bioraffinaderi som byggdes som demonstrationsanläggning på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda i Västergötland.
För att få lantbrukare att börja med vallodling för bioraffinaderier tror Chalmersforskarna att det krävs incitament i form av exempelvis miljöstöd.
Miljöskadlig soja eller klimathjälte?
Under de senaste 50 åren har den globala sojaodlingen tiodubblats. Omkring 90 procent av världens soja används som djurfoder. Endast omkring 10 procent blir mat för människor, exempelvis tofu, tempeh och sojakött.
Brasilien, USA och Argentina står tillsammans för över 80 procent av den totala produktionen av soja.
Odling av sojabönor är förknippad med en rad miljöproblem främst i Sydamerika, eftersom de odlas på bland annat skövlad regnskogsmark.
Men till skillnad från i Sydamerika odlas soja i Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Det är sojabönor från förstnämnda områden som i huvudsak används till livsmedel, enligt WWF.
Det sojaprotein som människor äter har generellt mycket låg klimatpåverkan.
