Invasiva arter som jätteloka, mördarsnigel och signalkräfta hör till de största hoten mot Sveriges biologiska mångfald, då de konkurrerar ut inhemska arter. Nu tar regeringen bort anslagen för att bekämpa invasiva arter. ”Riskabelt”, enligt Isak Isaksson, sakkunnig i biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.
Främmande arter kallas invasiva när de sprider sig snabbt och skadar naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det kan röra sig om växter som är giftiga eller tränger ut andra växter, eller om djur som sprider sjukdomar, äter upp eller konkurrerar ut andra arter.
Isak Isaksson, sakkunnig inom biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen ger ett par exempel:
– Mördarsnigeln äter upp andra sniglar och växter, både inom jordbruket och i trädgårdar. Signalkräftan är bärare av kräftpest och smittar svenska flodkräftor.
Antalet invasiva främmande arter i Sverige blir fler för varje år. Men nu tar regeringen bort anslaget för att bekämpa de invasiva arterna. Det låg tidigare på 53 miljoner kronor.
– Ett anslag på noll kronor innebär ett stopp för alla projekt som landets länsstyrelser bedriver för att hindra att invasiva arter breder ut sig. Det är problematiskt eftersom det är ett arbete som behöver pågå kontinuerligt. Att stoppa det arbetet är riskabelt, säger Isak Isaksson.
Kräver aktiv bekämpning
För att bekämpa invasiva arter arbetar man dels förebyggande. Arterna sprids exempelvis genom trädgårdsnäring, transporter, barlastvatten i båtar och i jordbruket.
Arter som redan befinner sig i landet kräver aktiv bekämpning. Jättelokan tränger undan inhemska växter och är giftig för människor. Växtsaften i kombination med solljus bildar stora blåsor.
Vad kan eller bör privatpersoner göra för att bekämpa invasiva arter?
– Länsstyrelsen, inte allmänheten, har huvudansvaret för det praktiska arbetet med att hantera och utrota invasiva främmande arter, säger Isak Isaksson.
Man skiljer på så kallade EU-listade invasiva arter, till exempel jättebalsamin och jätteloka. Dessa arter får man varken äga, sälja, byta eller importera. Det betyder att du som markägare måste ta bort växten om den växer på din mark. Sen finns det en lista med problematiska arter, till exempel blomsterlupin, parkslide, vresros och mördarsnigel, som allmänheten kan hjälpa till att begränsa spridningen av, men det är inget krav.
Att sprida invasiva arter kan också handla om att husdjur rymmer eller släpps ut, berättar Isak Isaksson – något som bör undvikas.
– Vi har sett exempel på hur folk släpper ut exempelvis sköldpaddor i det vilda, som räknas som invasiva.
Naturvårdsverket uppmanar allmänheten att rapportera invasiva arter på sajten invasivaarter.nu.
Läs även: Invasiva arter ökar – i takt med ett varmare klimat
Hanna Westerlund
