Mellan 30 och 50 procent av olika odlade grödor blir aldrig mat, enligt nya undersökningar. Samtidigt intensifieras nu arbetet i Sverige för att nå FN-målet om att halvera matsvinnet fram till 2030.
Det är Jordbruksverket som konstaterar att var tredje morot sorterades bort efter skörd och aldrig blev mat 2021-2022. Nästa var femte potatis lämnade aldrig gården den odlades på 2021. Uppemot hälften av av jordgubbarna på en odling blev kvar där förra året.
Enligt Jordbruksverket är den här situationen en miljömässig och ekonomisk förlust.
– Det är viktigt att förebygga livsmedelsförluster för att minska miljö- och klimatpåverkan, öka lönsamheten och stärka livsmedelsförsörjningen, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.
Som exempel nämns att den potatis som blev kvar på gårdar och och packerier under 2021 istället för att hamna på en tallrik motsvarade vad 1,6 miljoner svenskar äter under ett år.
Många orsaker till skador – men mycket är ätbart
Vilda djur, torka, kraftiga regn, svampsjukdomar och insekter kan alla skada grödor ute på odlingen, medan andra skador kan uppstå vid upptagningen eller under lagring. Väder som gör att till exempel många jordgubbar mognar samtidigt kan göra att bären inte hinner plockas. Andra grödor sorteras bort därför att de inte uppfyller olika kvalitetskrav, har små skönhetsfel eller har en avvikande form, vilket medför att potatis och morötter valdes bort som livsmedel trots att de var fullt ätbara.
– Flera potatisodlare i studien fick endast betalt för matpotatis som går till butik och inget för den som går till foder eller till livsmedelsförädling, säger Karin Lindow projektledare på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Satsningar på odlingsmetoder, teknik och kunskap behövs nu för att skydda grödorna i fält, liksom insatser för att motverka både för mycket väta och torka. Konsumenternas vilja att köpa grödor med skönhetsfel måste också ses över.
– En konsumentundersökning visar att merparten av konsumenterna kan tänka sig att köpa potatis, frukt och grönsaker med små skönhetsfel, avvikande skal och form, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket.
Fler arbetar för att minska svinnet
Den svenska överenskommelsen SAMS, som står för Samarbete för minskat matsvinn, ska arbeta med svinnet i alla led av en grödas färd mot tallriken. Målet är både att nå FN:s mål om att halvera det globala matsvinnet till 2030 och nationella mål.
IVL Svenska Miljöinstitutet leder arbetet och 22 livsmedelsföretag och myndigheter deltar, bland annat Coop, Arla, Kronfågel, Lantmännen, LRF, Norrmejerier och Orkla. Nu meddelar institutet att också Ica Sverige och stiftelsen Axfoundation går med, liksom forskningsinstitutet Rise.
– Så mycket som 40 procent av all mat som produceras äts inte upp – det är ett enormt resursslöseri. Samtidigt orsakar livsmedelsproduktionen stora klimatutsläpp och miljöpåverkan. Att minska matsvinnet är viktigt och vi är glada att vi har fått förlängt förtroende att leda och intensifiera det arbetet i Sverige, säger Maria Ahlm på IVL, koordinator för Samarbete för SAMS.
Som grund i arbetet finns den nationella handlingsplanen Fler gör mer.
