Normen är att flytta från sin uppväxtort för utbildning och karriär, medan att stanna kvar är ett misslyckande. Men att stanna på hemorten kan också vara ett aktivt val, visar ny forskning från Malmö universitet.
Idealet i samhället är att den som är uppvuxen på landet ska flytta för att välja utbildning och arbete – att bli kvar ses som ett misslyckande. Men det finns många skäl att aktivt välja att inte flytta, visar en studie från Malmö universitet. Forskarna har intervjuat 13 studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och kommuner.
– Familj och vänner är viktiga faktorer för att inte flytta, liksom tillgång till hav, natur och ett etablerat sammanhang, säger Elin Ennerberg, biträdande universitetslektor i studie- och yrkesvägledning i ett pressmeddelande.
– Platsen och tillhörigheten är väldigt viktig för individen. Man kanske inte vill bygga sitt liv efter jobb och studier, utan de får passa in i resten av livet. Det är ofta ett aktivt val att stanna kvar, det handlar inte om att bli övergiven eller vara en förlorare, säger Janna Lundberg, universitetslektor i samhällskunskap.
Bland skälen att välja att stanna kvar på landet finns att livet är lugnare, levnadskostnaderna lägre, och den som har barn kan uppleva att de får mer frihet. Valet kan även handla om att man vill bibehålla starka familjeband, och att det finns en lokal arbetsmarknad med samhällsviktiga jobb.
Kvinnor som vill stanna på landsbygden får det överlag tuffare än män, enligt forskarna, eftersom bristyrkesutbildningar som fordonsförare attraherar fler män.
– För kvinnor blir högre utbildning oftare vägen framåt, och de kan flytta tillbaka när de har utbildning, säger Elin Ennerberg.
Studien Local places ruling life: Compromises and restricted career choices in Rural Sweden är gjord av Elin Ennerberg, Janna Lundberg och Malin Axelsson vid Malmö universitet.
