Radar

Tron på en levande landsbygd finns i Värmland

En av gemensamhetsodlingar av potatis som föreningen Värnland visar världen vägen arbetar med.

De arbetar för att främja en levande landsbygd och försöker flytta perspektivet från stad till land i diskussionerna om hållbar utveckling. Medlemmarna i föreningen ”Värmland visar världen vägen” hoppas att liknande initiativ ska starta på fler platser. 
 
Det började för tre år sedan. Några invånare samlades i folkets hus i By-Skymnäs i Värmland för att diskutera hur det går att skapa en landsbygd som fler kan leva i. De frågade sig varför storstäder är utgångspunkten när hållbara lösningar för framtiden diskuteras trots att Sveriges mat och energi kommer från landsbygden.
 
-När man pratar om landsbygden är det de som bor på landsbygden som ska visa vägen och inte någon i stan som talar om hur de tror att det är, säger Marica Möller, en av initiativtagarna till den ekonomiska föreningen ”Värmland visar världen vägen”. 
 
-Vi vill bygga broar mellan stad och land. Vi vill inte att det ska vara någon stor stark polarisering, vi behöver varandra, men i städerna måste man förstå att man behöver landsbygden för att överleva.
 
De senaste veckorna har föreningen fokuserat på hur en mer hållbar matproduktion skulle kunna se ut. I söndags höll de ett samtal som de döpte till ”Så ska vi fixa käket”. En uppföljning på ett seminarium där de bjöd in politiker, inte för att som vanligtvis, presentera lösningar, utan för att lyssna på vilka vägar framåt de boende i Värmland ser.
 
-Vi har haft med politiker förut där vi känt att de inte vet vad de pratar om så vi bestämde oss för att vända på det. I stället för att de ska komma med löften talade vi om för dem vad vi tycker att de ska jobba med.

Marica Möller är en av de aktiva i föreningen Värmland visar världen vägen som arbetar för en levande landsbygd i Värmland
Marica Möller är en av de aktiva i föreningen Värmland visar världen vägen som arbetar för en levande landsbygd i Värmland. Foto: Privat

Politiker ska fås att lyssna

De diskuterade hur det skulle gå att öka graden av självförsörjning och bättre klara oförutsedda kriser. I februari ska de hålla ett uppföljningsmöte.
 
– Vi ska bjuda in samma politiker och fråga. Har ni gjort någonting? säger Marica Möller. 
 
Söndagens möte handlade om vad de själva kan göra för att möta utmaningarna med framtidens mat. 
 
-Vi ställde frågan, i stället för att lita på politikerna och samhället, vad kan jag göra i mitt liv och min omvärld? 
 
I Värmland finns gemensamma potatisodlingar och föreningen arbetar nu med offentliga upphandlingar. 
 
-De offentliga köken en väldigt viktig del. Om kommunerna börjar köpa lokalproducerat i större utsträckning så kommer fler att våga starta företag som producerar mat, säger Marica Möller.
 
Nästa stora fråga för föreningen kan bli den om boende. Att hitta andra boendeformer än de stora villor som nu är vanliga på landsbygden och inte alla har råd att köpa. Det kan till exempel handla om att kartlägga vilka boenden som i dagsläget står tomma och hur det går att skapa fler hyresrätter, säger hon.
 
-När man bor på landsbygden får man lära sig att det inte är någon som gör någonting åt en, utan att jag får göra det själv. Det tror inte jag är enbart negativt utan kan också vara positivt.  
 
Föreningen fokuserar på alltifrån distansutbildningar till kulturella aktiviteter i sina försök att skapa en levande landsbygd. Men arbetar även med att förändra språkbruk och offerkoftaperspektiv.
 
-Ungdomar som växer upp på landsbygden får höra att de ”blev” kvar om de väljer att bo kvar, som om de inte lyckades ta sig in till stan. Men vi är många som valt att bo på landsbygden.

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket