Centerpartiet KU-anmäler regeringen därför att remissinstanser fick så lite som en halv dag på sig att ha synpunkter på lagförslaget om att hemlighålla elstödet.

Den snabba hanteringen har också ifrågasatts av Lagrådet, som anser att beredningen inte uppfyller lagkraven.

– I det aktuella ärendet är det tydligt att lagstiftningsärendet har hanterats slarvigt och med för små tidsmarginaler, säger Elisabeth Thand Ringqvist, näringspolitisk talesperson för C till TT.

– Den sekretess som man vill införa skulle också i praktiken omöjliggöra för journalister och allmänhet att granska utbetalningen, säger Ida Karkiainen, S, ordförande i konstitutionsutskottet.

Förslaget innebär att det blir hemligt i 20 år vilka som får del av elstödet.

Också yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är kritisk till sekretessen, som han ser som ”en fullständigt omotiverad inskränkning i offentlighetsprincipen”, enligt TT och som försvårar en granskning av hur stödet faller ut.

På tisdagen hade drygt 30 000 personer skrivit under en namninsamling på sajten Skiftet, som kritiserar hemligstämplingen med hänvisning till att det inte kommer att gå att se vilka hushåll som tjänar på stödet. Namninsamlingens farhågor är att stödet kommer att gå till hushåll som inte brytt sig om att dra ner på sin elförbrukning eller som har en så god ekonomi att de inte behöver stödet.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.