– De fördelaktiga effekterna är förknippade med mer generösa system för föräldraledighet, till exempel med längre ledighet, säger Amy Heshmati, doktorand och studiens förstaförfattare, till forskningssajten.

Heshmati och hennes två forskarkollegor från Stockholms universitet (SU) och Karolinska Institutet (KI), har undersökt sambandet mellan föräldraledighet och psykisk hälsa hos föräldrar.

Slutsatsen är: Föräldraledighet ger ett skydd mot psykisk ohälsa. Både när det gäller depression, allmän mental ohälsa, mental ångest, utbrändhet och behov av psykisk vård.

Enligt Sol P Juárez, en av medförfattarna till studien, är psykiska besvär efter förlossningen relativt vanliga: tio till tjugo procent av mammorna och upp till tio procent av papporna drabbas.

Nu kan forskarna se att de positiva effekterna av föräldraledighet sitter i även längre fram i livet – för mammor. För pappor däremot är den positiva effekten mer kortvarig.

Forskarna fick fram sitt resultat, som har publicerats i tidskriften The Lancet, genom att titta på 45 olika studier i ämnet som har genomförts i 14 höginkomstländer (bland annat Sverige) som erbjuder någon form av garanterad föräldraledighet.

– Även om vi hittade bevis på skyddande effekter som varar flera år efter förlossningen och senare i livet, behövs mer forskning för att styrka detta, säger Amy Heshmati, till forskning.se.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.