Antalet sysselsatta i Sverige beräknas öka med närmare 170 000 personer fram till 2031, något färre än den senaste tioårsperioden. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skulle 91 000 av dem behövas i välfärden.
Men att rekrytera så många till exempelvis vård och omsorg är en stor utmaning och enligt SKR behöver man titta på andra sätt att säkra kompetens.

– Det finns en jättestor potential här. Om de som jobbar deltid skulle jobba tre timmar mer i veckan och om pensionsåldern höjs med två år så skulle man minska behovet av fler anställda med 100 000 personer, säger Bodil Umegård, utredare vid SKR.

"Satsa på arbetsmiljö"

Då krävs det att människor dels orkar arbeta mer – men även längre. Heltidsarbetande inom kommuner och regioner har visserligen ökat de senaste åren. Men inom en del grupper, särskilt kvinnodominerade yrken, är andelen deltidare fortsatt hög.

Inom exempelvis kommunerna arbetade 52 procent av undersköterskorna heltid förra året, för sjuksköterskor var motsvarade siffra 62 procent.
– Det handlar om att ta tillvara på befintliga anställda, utveckla kompetens men också att satsa på arbetsmiljöarbete och att fler kan arbeta heltid, säger Bodil Umegård.

Det stora behoven av personal de kommande åren är ”kraftigt koncentrerade” till äldreomsorgen. Gruppen 80 år eller äldre kommer att öka med nästan 50 procent fram till 2031, enligt rapporten från SKR.

Som en följd av detta beräknar man att äldreomsorgen kommer behöva öka antalet anställda med 31 procent – omkring 58 500 personer. Samtidigt väntas stora pensionsavgångar vilket gör att äldreomsorgen skulle behöva anställa omkring 111 000 personer fram till 2031.

Enligt SKR är det dock en kompetensutmaning snarare än en rekryteringsutmaning som välfärden står inför. Man ser att kompetensnivån inom äldreomsorgen behöver bli högre och för att nå dit krävs riktade satsningar.

Äldreomsorgslyftet har varit framgångsrikt och många har utbildat sig inom äldreomsorgen på alla nivåer.

Svårt under pandemin

Den statliga satsningen infördes under pandemin av den tidigare S-regeringen. Nuvarande regering har dock valt att inte fortsätta den satsningen efter 2023. En anledning är att många kommuner inte utnyttjat de pengar som funnits tillgängliga. Förra året användes 42 procent av drygt 3 miljarder.

– Det har funnits en del problem men det har man försökt hitta lösningar på, säger Bodil Umegård.

Hon pekar på att drygt 6 000 personer påbörjat en utbildning till vårdbiträde eller undersköterska och att närmare 17 000 har påbörjat en annan kompetenshöjande kurs.

– Vi ser att det har gått i rätt riktning, säger hon och tillägger:
– Har man en tuff bemanningssituation kan det vara svårt att skicka iväg personer på utbildning och det var särskilt tydligt under pandemin när det var svårt att få ihop bemanningen. Men det är även en utmaning nu.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.