Radar

Protester fungerade mot chockhöjd hyra

Svenska bostäder hälsar välkommen till Husby i nordvästra Stockholm.

Renoveringar som leder till chockhöjda hyror går att stoppa – men inte genom de formella processerna för inflytande. När hyresgäster organiserar sig backar hyresvärden i många fall, visar ny forskning.

Fenomenet har kallats renovräkning – en renovering som för med sig rejält höjda hyror, så att hyresgäster kan tvingas flytta. Ofta väljer hyresvärden att renovera i samband med stambyten, som räknas som underhåll av fastigheten och därför inte får vara skäl till hyreshöjning.

− Samtidigt är det rätt kostsamt, och många hyresvärdar passar på att göra andra typer av åtgärder samtidigt. Om de åtgärderna kan klassificeras som standardhöjningar får man lov att höja hyran, säger Håkan Thörn som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet i ett uttalande.

Han är en av de forskare som i en ny rapport tittar på hur hyresgästers inflytande ser ut i samband med renovering. Fokus för studien är just renoveringar i samband med stambyten, som enligt den nya studien ofta leder till hyreshöjningar på runt 50 procent. Höjningar så höga som 120 procent förekommer också.

Enligt lag måste hyresgäster godkänna renoveringar innan de görs – men i praktiken har detta begränsad betydelse, enligt Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola.

– Om hyresgästen inte skriver på tar fastighetsägaren ärendet till hyresnämnden, och där kan vi se att fastighetsägaren vinner i över 90 procent av fallen, säger hon.

Kommunala hyresvärdar är enligt lag skyldiga att bjuda in hyresgästerna till så kallade samråd, för att informera om kommande renoveringar. Forskarna har följt nio samrådsprocesser i Göteborg, Stockholm och Uppsala, och intervjuat hyresgäster, fastighetsbolag och representanter för Hyresrättsföreningen. Det visade sig att hyreshöjningar är den viktigaste frågan för hyresgästerna, men att dialogen i samrådet inte ger utrymme för att påverka i frågan. 

Vill se lagändring

En mer fruktbar metod är enligt forskarna att organisera sig utanför samrådet. I åtta av nio studerade renoveringar utbröt protester.

– Ofta leder protesterna till att hyresvärden backar och sänker hyreshöjningen. Vanligast är att hyresvärden introducerar valmöjligheter, att hyresgästerna får välja på olika ”paket” som innebär olika renoveringar och nivåer av hyreshöjningar, säger Håkan Thörn.

För att stärka hyresgästers inflytande rekommenderar forskarna att andra tar inspiration av de modeller för hyresgästinflytande som utvecklats av de allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm och Uppsala. Ett exempel är det så kallade Järvaavtalet som slöts mellan Svenska bostäder och Hyresgästföreningen i nordvästra Stockholm i slutet av 10-talet. Bostadsbolaget planerade att höja hyran med 75 procent, men fick efter stora protester erkänna det eftersatta underhållet. Hyreshöjningarna slutade på 25 procent.

Forskarna vill även se att formerna för samråd utvecklas så att processen leder till verkligt inflytande. Men framför allt behövs stärkt lagstiftning, säger Håkan Thörn.

– I grunden är det här en politisk fråga. Vår viktigaste rekommendation är därför att införa en lagstiftning som stärker hyresgästers möjlighet till inflytande.