Sillen är en av Östersjöns mest betydelsefulla arter, eftersom den äts av andra fiskar, av däggdjur som säl och tumlare, och av fåglar. Under de senaste åren har kustfiskare flaggat för dramatiskt minskade fångster, och forskare har varnat för att bestånden riskerar att kollapsa. I centrala Östersjön har sillen, eller strömmingen som den kallas norr om Kalmarsund, minskat med en tredjedel på fyra år.

Bristen på fisk har slagit hårt mot de småskaliga fiskarna, enligt den oberoende stiftelsen Baltic waters 2030. Under 2021 rapporterade 457 svenska fartyg fångst från Östersjön, medan siffran för 2022 var 348 – en minskning med 24 procent.

– Sill- och strömmingskrisen i Östersjön är akut och vi ser stora miljöeffekter längs den svenska kusten. De senaste åren har forskarna och de småskaliga fiskarna larmat att fisken försvunnit, men politiken har fortsatt prioritera höga kvoter för industritrålning på bekostnad av kustfiske och miljö, säger Konrad Stralka, ledamot i Baltic waters 2030 i ett uttalande.

Trots att över 100 fiskebåtar slutade fiska i Östersjön i fjol minskade fångsten bara med fyra procent. Förklaringen är ett fåtal stora trålares framfart. 95 procent av den fisk som togs upp ur Östersjön under fjolåret fångades av endast 20 fartyg, enligt Baltic Waters 2030.

Fisk blir fiskmat

Lejonparten av fisken som fångas – över 90 procent – går till foder åt fiskodlingar, hund- och kattmat, samt mink-, gris- och kycklinguppfödning. En orsak till att de småskaliga fiskarna blivit färre är att de fiskar främst för människors tallrik. Då krävs större fiskar.

För att strömmingen ska återfå sin medelstorlek måste fisketrycket i Bottniska viken minska med 80 procent under lång tid, påpekar Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker på Baltic waters 2030. Hon hänvisar till en rapport från SLU som kom under fjolåret.

– Men politikerna agerade inte på det trots att individernas storlek ska tas hänsyn till enligt Havsmiljödirektivet. Resultatet är att ekosystemet rubbas och matfisket nu slås ut, säger Beatrice Rindevall.

För att skydda miljön och det småskaliga kustfisket rekommenderar Baltic waters 2030 en rad åtgärder, där minskat fisketryck är viktigast. Stiftelsen vill även att trålgränsen flyttas längre ut från kusten och att kontrollen av fisket utökas.

En granskning som radioprogrammet Kaliber i P1 gjorde 2019 visade att svenska trålare som kontrollerats av danska Fiskeristyrelsen hade tagit upp drygt 50 procent mer skarpsill ur Östersjön än vad de själva uppgett i sina loggböcker. Samtidigt hade fångsten av sill överdrivits.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.