Svenskar slänger 15 kilo fullt ätbar mat per person och år – bara i hushållet. Det motsvarar mellan 3 000 och 6 000 kronor per år, för ett hushåll på två vuxna och två barn. För att få göteborgarna att komma till ”svinnsikt” och sluta slänga ätbar mat har kommunen kokat ihop en kampanj, med tips som att ”matlådan håller svinnlänge”, och att alla bör ”svinnventera mera”.

En av hjärnorna bakom kampanjen ”All in mot matsvinn” är Ulrika Naezer, kommunikatör i avfallsfrågor på Göteborgs kommun. Landets frias reporter ringde upp.

Tror du ordvitsar är vägen till att få folk att ta till sig budskapet om matsvinn, eller är det så här ni alltid jobbar i Göteborg?

– Haha. Jo, vi gillar ju ordvitsar. Men Livsmedelsverket har gjort detsamma (se faktaruta om ”svinniskan”) och de ligger ju i Stockholm. Vi ville komma ifrån skuld och skam och fokusera på konkreta tips på ett roligt sätt.

Varför slänger vi så mycket mat?

– Främsta anledningen är att vi har råd. Vi slänger ju inte hummer och champagne. Om man går tillbaka till 1950-talet så la vi 40 procent av sin inkomst på mat, det gör vi inte idag. Idag är det omkring 14 procent. Vi har råd att slänga.

– Men det handlar också om att vi måste bli bättre på att planera inköp och matlagning, ha koll på vad vi har hemma och ha kunskap om förvaring – till exempel att maten håller längre om kylskåpstemperaturen är fyra grader.

Så hur kan vi minska svinnet?

– Folk vill ju inte slänga, det bara blir så. Det är inte hjärnkirurgi utan många små enkla åtgärder. Att skriva en inköpslista. Köpa hem lagom mycket. Undvika att köpa två och betala för en i butiken, om man inte behöver den andra. Det handlar om tid och planering.

Hur får man ordning på kylen så att man inte missar matrester?

– Jag tycker det är bra att ha restmat i genomskinliga glasburkar, så att man ser vad som är i. Man kan ha en hylla för ”Ät mig först!”. Vi behöver lära oss skillnaden på bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Och att lukta och smaka på maten innan man slänger.

Appar ger recepttips för rester

– Var lite uppfinningsrik! Har du nåt som håller på att gå ut, släng ihop en ”svinnfärssås” med det du har över. Idag finns jättemycket hjälp på nätet, med receptsidor och appar där du kan lägga in vad du har och få recepttips.

Har du fler tips på svinnsmart mat?

– Bröd är nåt vi slänger mycket av. Skiva upp och frys in, särskilt om du bor i ensamhushåll. Har brödet blivit torrt och tråkigt kan du ta på lite vatten och slänga in i ugnen, om du har den på för att laga nåt annat. Du kan göra kuber och steka i olja så har du krutonger att använda i en soppa.

Vad krävs för att ni ska lyckas med målet att halvera matsvinnet till 2030?

– Alla behöver bidra med sitt strå. Jag tror vi behöver se vinsterna av det. I affären ser man jämförpriser, men vi ser inte riktigt vad det vi slänger i soppåsen kostar. Det är ju tio gånger bättre att äta upp det än att göra biogas.

– Man ser inte hela den långa kedjan från att något odlas till att man äter det. Den som odlar själv och har slitit massa timmar för att få upp de stackars morötterna kanske är mer varsam med maten. Om man kan se hela kedjan och den ekonomiska aspekten kanske man tar till sig av våra tips. För det är ju ingen som vill slänga mat.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.