Våren 2022 saknade 18 000 elever, 15 procent av eleverna i årskurs nio, behörighet till gymnasiet, enligt en promemoria från regeringen. För att komma till rätta med det vill regeringen utöka lektionstiden i lågstadiet.
– Svenska skolbarn går förhållandevis kort tid i skolan och vi ser stora problem när det gäller framför allt läsning, skrivning och matematik. Mycket av det grundläggs i lågstadiet, säger Lotta Edholm.

Regeringen föreslår att undervisningstiden ska utökas med sammanlagt en timme per skoldag i lågstadiet. Om tiden skulle fördelas lika mellan årskurserna skulle det innebära 20 minuter längre skoldagar i årskurs ett, två och tre.

Framför allt ska tiden läggas på undervisning i svenska och matematik – utan att något annat ämne bantas.

Samtidigt råder det fortsatt brist på lärare i Sverige. Fram till år 2035 kommer det att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare, enligt Skolverket.

Lärarbrist en utmaning

TT: Vart ska lärarna till den extra timmen komma ifrån?

– Skolverket får i uppdrag att analysera vad som krävs. Men vi gör samtidigt en stor satsning på speciallärare i svensk skola, både genom att utöka antalet utbildningsplatser och utöka antalet tjänster, säger skolministern.

Hon tillägger att regeringen även kommer att ta initiativ till en utredning om hur lärarnas administrativa börda kan minskas, så att mer arbetstid ägnas åt undervisning och mindre åt pappersarbete.

– Nu minskar antalet barn något i yngre åldrar, men det är klart att vi underliggande har en stor lärarbrist. Det handlar dels om att få unga människor att vilja bli lärare, men också att få fler lärare att komma tillbaka till eller stanna lite längre i yrket, säger Lotta Edholm.

Lärarförbundet: "Världsfrånvänt"

Men Lärarförbundet anser inte att resonemanget håller. Ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att fler undervisningstimmar för elever låter bra i teorin – men att det inte går att genomföra i praktiken.

– Det största problemet vi har i dag är att eleverna inte har legitimerade lärare på sina lektioner. Det här förslaget skulle innebära att vi behöver 1 100 ytterligare lärare i en situation där vi redan saknar tiotusentals, säger hon och tillägger.

– Det här är ett ganska världsfrånvänt förslag som i praktiken kommer att innebära fler lärarlösa lektioner. Det skapar varken kvalitet eller en vettigare arbetsmiljö för de för få lärare som finns.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.