Radar

Regeringen: Mer svenska och matte i lågstadiet

Skolminister Lotta Edholm (L) vill se en timmes mer undervisning i svenska och matte per skoldag i lågstadiet.

Lågstadieelevernas skoldagar ska bli längre – och ägnas mer åt matematik och svenska. Det föreslår regeringen, som nu ger Skolverket i uppdrag att se över hur det ska kunna genomföras.
– Väldigt många elever, framför allt pojkar, har stora problem med läsning och skrivning i dag, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Våren 2022 saknade 18 000 elever, 15 procent av eleverna i årskurs nio, behörighet till gymnasiet, enligt en promemoria från regeringen. För att komma till rätta med det vill regeringen utöka lektionstiden i lågstadiet.
– Svenska skolbarn går förhållandevis kort tid i skolan och vi ser stora problem när det gäller framför allt läsning, skrivning och matematik. Mycket av det grundläggs i lågstadiet, säger Lotta Edholm.

Regeringen föreslår att undervisningstiden ska utökas med sammanlagt en timme per skoldag i lågstadiet. Om tiden skulle fördelas lika mellan årskurserna skulle det innebära 20 minuter längre skoldagar i årskurs ett, två och tre.

Framför allt ska tiden läggas på undervisning i svenska och matematik – utan att något annat ämne bantas.

Samtidigt råder det fortsatt brist på lärare i Sverige. Fram till år 2035 kommer det att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare, enligt Skolverket.

Lärarbrist en utmaning

TT: Vart ska lärarna till den extra timmen komma ifrån?

– Skolverket får i uppdrag att analysera vad som krävs. Men vi gör samtidigt en stor satsning på speciallärare i svensk skola, både genom att utöka antalet utbildningsplatser och utöka antalet tjänster, säger skolministern.

Hon tillägger att regeringen även kommer att ta initiativ till en utredning om hur lärarnas administrativa börda kan minskas, så att mer arbetstid ägnas åt undervisning och mindre åt pappersarbete.

– Nu minskar antalet barn något i yngre åldrar, men det är klart att vi underliggande har en stor lärarbrist. Det handlar dels om att få unga människor att vilja bli lärare, men också att få fler lärare att komma tillbaka till eller stanna lite längre i yrket, säger Lotta Edholm.

Lärarförbundet: "Världsfrånvänt"

Men Lärarförbundet anser inte att resonemanget håller. Ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att fler undervisningstimmar för elever låter bra i teorin – men att det inte går att genomföra i praktiken.

– Det största problemet vi har i dag är att eleverna inte har legitimerade lärare på sina lektioner. Det här förslaget skulle innebära att vi behöver 1 100 ytterligare lärare i en situation där vi redan saknar tiotusentals, säger hon och tillägger.

– Det här är ett ganska världsfrånvänt förslag som i praktiken kommer att innebära fler lärarlösa lektioner. Det skapar varken kvalitet eller en vettigare arbetsmiljö för de för få lärare som finns.