Radar

Centrum för växtförädling stänger igen

På Balsgård har det bedrivits strategisk och tillämpad forskning samt utvecklingsarbete inom genetik och växtförädling med särskilt fokus på frukter och bär.

I årtionden har forskare tagit fram nya sorters frukt och bär på gården Balsgård i Skåne. Nu stänger den igen. Delar av verksamheten flyttar, andra läggs ned.
 
På Balsgård norr om Kristianstad har det bedrivits växtförädling sedan 1941. Ett femtiotal nya frukt- och bärsorter har tagits fram sedan starten. I år ska verksamheten börja avvecklas. Delar av den flyttar till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU:s campus i Alnarp.

–I grunden är det den ekonomiska realiteten som ligger bakom.  Vi kom till en punkt där vi sa att en flytt av delar av verksamheten är att föredra framför att helt lägga ned den, säger Anders Carlsson, professor på institutionen för växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

På Balsgård finns stora arealer fruktträd och bärväxter. De har inte universitetet längre resurser att sköta. En stor del av institutionens finansiering kommer från privata aktörer.

Under de senaste 30 åren har finansieringen till växtförädling inom trädgårdsgrödor minskat. Universitetet har försökt hitta andra aktörer som vill ta över verksamheten, men inte lyckats.

1964 presenterade Balsgård sin första äppelsort, Alice. 1973 kom Aroma, en av Sveriges mest köpta äpplen. På gården har forskare även tagit fram bland annat nya sorters jordgubbar, vinbär och havtorn. Det har SLU inte längre resurser att fortsätta med utan kommer nu att fokusera sin växtförädling på äpplen.

– Äppleförädlingen är den absolut största och den där det finns ett tydligt intresse från den kommersiella odlingen, säger Anders Carlsson.

Anders Carlsson är professor vid institutionen för växtförädling på SLU
Anders Carlsson är professor vid institutionen för växtförädling på SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

De närmaste åren ska de flytta delar av det växtmaterial som i dag finns på Balsgård till Alnarp. Nu går forskarna igenom alla växter och träd för att bestämma vad de ska ta med.

–Delar av materialet hanterar vi som en genbank. Vi tittar vad vad är det som är unikt för Balsgård och som finns intresse av att bevara för framtiden. I slutändan kommer det att handla om resurser, vad vi har möjlighet att hantera, säger Anders Carlsson.

Det tar lång tid att ta fram nya frukt- och bärsorter. På Campus Alnarp kommer de att arbeta med DNA-metoder som gör det möjligt att välja ut plantor i ett tidigare stadie och därmed minska behovet av skötsel. Till skillnad från klassiska växtförädlingsmetoder kan de däremot inte se hur plantorna samspelar med naturen under längre tid.

Anders hoppas att flytten kommer att innebära bättre samarbete mellan forskare och att studenterna kommer närmare växtförädlingen.

– Vi har haft knappa resurser att underhålla verksamheten på Balsgård de senaste åren. Vi hoppas att vi nu ska kunna få mer kraft och samla fler personer, säger Anders.

Balsgård har varit centrum för svensk växtförädling i över 80 år. Från början drevs verksamheten av Föreningen för växtförädling av frukt och bär, på 60- och 70-talet blev gården ett halvstatligt institut innan det togs över av universitetet. Behovet av att utveckla nya frukt- och bärsorter uppstod i slutet av 1930-talet. Under kalla vintrar frös en fjärdedel av Sveriges äppelträd ihjäl och andra världskriget gjorde det svårt att importera frukt.

Nya frukt – och bärsorter som överlever sjukdomar, skadedjur-och klimatförändringar behövs också i framtiden, säger Kimmo Rumpunen, forskare på institutionen för växtförädling som arbetat på Balsgård i 30 år. Han tycker att det är viktigt att ta tillvara på den mångfald som finns på Balsgård och att potential går förlorad när växtförädlingen nu kommer att koncentreras till äpplen.

 Det finns inga andra företag eller förädlingsinstitutioner i världen som jobbar för vårt klimat. Om vi vill ha en långsiktig frukt- och bär odling måste vi jobba med fler kulturer. Hittills har vi hållit kvar svarta vinbär och havtorn till exempel. Men eftersom vi inte har någon utveckling längre så kommer den här strömmen av nya sorter att sina, säger han.

Väder- och ljusförhållandena i Sverige skiljer sig från övriga Europa. Kimmo Rumpunen önskar att finansiärer kunde se värdet av att ta fram nya sorters frukt- och bär ur ett samhällsperspektiv med fördelar för odlare, handlare, konsumenter och folkhälsa.

–De får alla sorter som är bättre anpassade och särskilt utvalda för våra klimatförhållanden. Satte man ett värde på det så skulle det absolut vara värdefullt att satsa pengar på att få en ökad produktion av frukt- och bär, säger han.