Schimpanserna som rymde från Furuviks djurpark förra veckan har, med rätta, rört upp många känslor. Det är väldigt tragiskt att fyra av schimpanserna inte kunde fångas in utan fick skjutas till döds. Nu höjs många röster om att vi borde stänga ner djurparkerna en gång för alla, att det är otidsenligt och meningslöst att fortfarande hålla djur instängda i burar för att vi människor ska kunna komma och titta på dem. 

Det vore sannerligen inte en dag för tidigt om djurparkerna lades ner en gång för alla. Men vi ska samtidigt komma ihåg att av alla djur i världen som sitter inspärrade så är det bara en  mindre del som befinner sig i djurparker. Den absoluta majoriteten hålls fångna i djurfabriker där de lever ett kort och plågsamt liv innan de slaktas för att vi ska kunna äta dem. Under 2019 dödades till exempel 1,3 miljarder grisar, 3,3 miljarder ankor och över 72 miljarder kycklingar i världen. Av dem är det bara en väldigt liten del som har tillgång till stora ytor där de kan röra sig eller som behandlas som de kännande individer de faktiskt är. Istället lever de flesta på kalla betonggolv och får ofta liggsår, bitsår och andra skador för att det är så trångt. 

Siffrorna över hur många djur som hålls inspärrade på djurparker varierar mellan olika källor, men det rör sig oftast mellan 1–6 miljoner, om man också räknar in akvarier. Det är alls inget obetydligt antal, men jämfört med djuren i djurfabrikerna är det ändå en väldigt liten del. I jämförelse med djurfabrikerna har också djuren på djurparkerna en relativt stor yta att röra sig på, de får oftast tillsyn av veterinärer och eftersom de ska visas upp för publik är ägarna mer måna om att de ska må bra. Detta betyder förstås inte att det inte också finns väldigt stora brister på många djurparker, och djur som är födda i det vilda mår för det mesta väldigt dåligt av att hållas instängda, men det kan ändå vara nyttigt att sätta saker i perspektiv. 

Att upprätta en plan för hur man på ett ansvarsfullt sätt kan fasa ut djurparkerna och upphöra helt med att visa upp djur som underhållning vore ett bra första steg. Men vi måste också våga ta itu med den större frågan om vår köttkonsumtion och vad det faktiskt innebär i lidande.