Åsa Ranung, senior policyrådgivare inom biologisk mångfald på Världsnaturfonden (WWF), är på plats i Montreal och vittnar om en ökad tillströmning av deltagare under torsdagen.

– Det är ett kritiskt läge i förhandlingarna och många svåra frågor för ministrarna att lösa. De har nu endast tre dagar på sig att få till en ambitiös plan, så vi är mycket bekymrade, säger hon.

Hon tycker att Sverige måste ”städa framför egen dörr” för att kunna vara förebild globalt. Där går exempelvis beslutet att pausa omprövning av miljötillstånd för vattenkraftverk och att Sverige motarbetade fiskestopp på ål och fortsatt ålfiske helt i motsatt riktning.

– På hemmaplan har nya regeringen inte visat någon högre ambition för att skydda den biologiska mångfalden. Man har till exempel försökt bromsat förslag om EU:s avskogningslag inom EU. Man kan inte peka finger åt andra utan att göra insatser själv, säger hon.

I samband med att Romina Pormoukhtari gör entré på COP15 kommer beskedet att Sverige bidrar med över fyra miljarder kronor till den Globala miljöfonden (GEF).

– Det är positivt att man presenterar en summa, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Men om de menar allvar med att skydda den biologiska mångfalden måste de visa det i kommande budgetar för såväl svenskt miljöarbete och naturvård som inom ramen för biståndet. Men regeringen har aviserat att de under mandatperioden kommer att halvera budgeten för skötsel och skydd av natur, säger hon.

"Står som frågetecken"

Flera organisationer och forskare menar att svensk politik inte bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras eller bromsar klimatförändringarna – snarare tvärtom.

– Sverige har alltid varit en positiv grön kraft i internationella sammanhang. Nu ser vi hur man inom EU står som frågetecken och undrar vad som händer. Det är en skrämmande utveckling, säger Nils Höglund sakkunnig vid Coalition Clean Baltic, en organisation som samlar ett stort antal miljö- och naturskyddsorganisationer runt Östersjön.

Nils Höglund beskriver ett skifte i Sveriges miljöpolitik inom till exempel EU.

Från att ha varit ambitiös och drivande har politiken tagit en annan riktning. Sveriges nej till att ytterligare begränsa fiske av den utrotningshotade ålen och pausen för miljöprövningar av vattenkraftverk är två exempel.

– Att vi åker till COP15 med hög svansföring och pratar om ambitiösa mål, det är magstarkt. Ministern åker för att skydda natur och biologisk mångfald men när det gäller Sveriges motsvarighet till pandan eller tigern – ålen där fattar man beslut som får förödande konsekvenser. Det är direkt pinsamt, säger Nils Höglund.

Svängt i fråga om skydd

Sedan tidigare finns ett förbud mot att fiska ål under tre månader. Men eftersom situationen anses så akut var förslaget att detta skulle utökas till sex månader, något som Sverige alltså röstade nej till. Detta trots att uppgifter från Internationella havsforskningsrådet visar att vi är nere på 0,5 procent av inkommande unga ålar jämfört med referensperioden. Motiveringen från regeringen är att ålfisket måste skyddas eftersom det har ett kulturellt värde.

Det viktigaste målet under COP15, som enligt plan ska avslutas den 19 december, är det som kallas 30×30 det vill säga att 30 procent av planetens yta ska vara skyddad år 2030. Det finns också ett mål att 10 procent ska få ett strikt skydd, vilket innebär att naturen så långt som det är möjligt ska lämnas i fred från mänsklig påverkan. Länder börjar nu öppna för ett visst fiske även inom de strikt skyddade områdena, vilket är en omsvängning från tidigare hållning.

– Många undrar var Sverige egentligen står i frågan och med den politik som nu förs, men klart är att ålen tydligen inte ingår i svensk biologisk mångfald, säger Nils Höglund.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.