Radar

Social rättvisa viktigt när nätverk ska fylla tio år

Omställningsnätverkets avgående ordförande Arci Pasanen och David Bennett, som sitter kvar på posten, vid öppningen av Omställningskonferensen.

Med en delvis ny styrelse ska Omställningsnätverket fira tio år 2023. Arci Pasanen ger en tillbakablick på året som varit och en smygtitt på framtiden.

Efter sitt årsmöte nyligen har Omställningsnätverket antagit stadgar som tydligare ska visa vilka principer man utgår från. Det handlar bland annat om omställningen till en regenerativ kultur där mångfalden av liv, i alla dess former, är det centrala.

– Under årsmötet kom även frågan om mångfaldsdebatten upp och hur styrelsen har svarat på den kritik som riktats mot oss. Det var ett viktigt tillfälle att få prata om det och se både framåt och bakåt hur vi som styrelse, förening och rörelse kan bemöta frågor som ofta rör upp starka känslor samt också se hur gensvaret förankras i den etik och de principer som ska vägleda oss, säger Omställningsnätverkets avgående ordförande Arci Pasanen.

– Omställningsrörelsen kommer ur permakulturrörelsen, som inte bara har vägledande principer, utan även en etik som bygger på rättvisa och respekt för människor och natur i en levande helhet.

Rörelsen kan lära av flyktingar

2022 har bland annat innehållit streamade samtal på Facebook, Hållbara matsystem i Härnösand, en grundkurs med fokus på unga, projektet Bortom möjlighetshorisonten samt en förlängd grundkurs i omställning kallad Goda grannar tillsammans med Studiefrämjandet i Stockholm, Civilförsvarsförbundet och Odla Ihop.

– Goda grannar vill nå ut till människor som står längre från det svenska samhället, som av olika anledningar har behövt fly till Sverige och därför kan ha en mer utsatt position vid tillfälle av kris, men framförallt också värdefulla erfarenheter som vi kan lära oss av som rörelse, säger Arci Pasanen.

– Vi har även jobbat med Potatisuppropet och dess nästa nivå, det vill säga Matvärn, och lokala aktörer har startat både Matvärn, Skogsvärn och Kraftvärn runt omkring i landet.

Delvis ny styrelse

I styrelsen blir Pernilla Fogelqvist ny ordförande tillsammans med David Bennet, medan Fredrik Welander, Martin Hedberg och Lovine Waldvik slutar. Carl Larsson, Aster Asgedom, Tabata Gonzalez, Mårten Pella och Henrik Andersson börjar.

– Så styrelsen växer med en fantastiskt bred kompetens när det kommer till livsmedelsresiliens, mångfald, ungas perspektiv, folkbildning och demokratisk organisering.

Hur ser medlemsantalet ut? Har det ökat eller minskat?

– Betalande medlemmar har vi inte alls många, vi är väl runt 200 stycken. Jag ser det dock som att vi lever i en tid där formellt medlemskap har ändrat karaktär. Det är inte lika starkt i kulturen att bli medlem på samma sätt som tidigare, istället finns det fler sätt att medverka där sociala medier spelar en stor roll. Vi har vuxit mycket på sociala medier.

Social rättvisa viktigt 2023

Inför 2023 finns många planer, enligt Arci Pasanen. Rörelsen vill dela med sig av sina perspektiv i en tid som kantas av polarisering och kriser.

– Framförallt ser jag fram emot filmen som Mattias Olsson jobbar med. Den kommer visa på en rik rörelse, som på olika sätt utforskat vår tids stora frågor. Genom att också höja ribban för kommunikationen så vill vi bli bättre på att lyfta de goda exemplen som finns runt om i landet.

– Vi vill jobba mer aktivt med frågan om hur social rättvisa och inkludering ser ut i omställningens tidevarv. För mig är det framförallt viktigt med vilken tonalitet vi kan bjuda in när vi jobbar med de här frågorna.

En uppbyggande ton som bidrar till tillit är en del av det.

– Det känns oerhört angeläget i dessa kristider att vi på gräsrotsnivå bygger en resilient mellanmänsklig kultur som kan bära oss igenom dem. Det är tufft nog att tänka på och försöka att med ideella krafter mobilisera en folkrörelse för lokal livsmedelsresiliens.

Vilka nya frågor tror du kommer komma inom rörelsen?

– Jag tror vi kommer se en mobilisering kring kraftvärn och hur man på lokal nivå kan verka för gemensam energiförsörjning. Mycket av det vi gör är ju egentligen att vi fortsätter att fördjupa och förbättra våra kunskaper. Omställningen tar tid och sådant som kommer från den ”gamla” kulturen vi vill ställa om från behöver få växa fram organiskt i rörelsen. Därför tror jag också att vi kommer fokusera mer på inkluderingsfrågan som varit med oss ett tag. Jag tror att vi under 2023 kommer hitta både ett vackert språk för det samt konkreta praktiker för att realisera det.

Kommer nästa års 10-årsjubileum uppmärksammas och i så fall på vilket sätt?

– Ja självklart! Det är inte säkert än hur det ska se ut, men filmen har premiär i augusti och kanske ska vi dra på en turné med den i höst.