Radar

Granbarkborren har dödat träd som ”halv Gudrun” 

Det finns cirka 90 olika arter av barkborrar i Sverige.

Granbarkborren har de senaste fem åren orsakat skador på skogen motsvarande nästan hälften av träden som fälldes av stormen Gudrun, visar en ny rapport.
Bara i år har fem miljoner kubikmeter granar dödats.

Den åttatandade barkborren blir inte mer än runt fyra millimeter lång, men arten orsakar skador för miljardbelopp i svenska skogar.

Sedan 2018 har 32 miljoner kubikmeter gran dödats av insekten. I pengar räknat handlar det om skador för 14 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen som bygger på en inventering från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Som jämförelse beräknas stormen Gudrun ha fällt omkring 75 miljoner kubikmeter skog 2005, medan skogsbränderna 2018 skördade 2 miljoner kubikmeter skog. Skogsstyrelsen kallar utvecklingen ”en naturkatastrof i slowmotion” som slår hårt mot skogsägarna.

– Vid en storm är det väldigt tydligt att det gått ner mycket träd och vid en brand är det uppenbart att det är en katastrof. Här smygdör träden som angrips, säger Kerstin Ström, projektledare för Stoppa borrarna på Skogsstyrelsen.

Kerstin Ström, projektledare för Stoppa borrarna på Skogsstyrelsen
Kerstin Ström, projektledare för Stoppa borrarna på Skogsstyrelsen. Camilla Zilo/Skogsstyrelsen

Omfattande skador

Bara i år har över fem miljoner kubikmeter gran dödats av granbarkborren, varav 3,8 miljoner i Svealand och 1,3 miljoner i Götaland. Totalt sett är det en minskning jämfört med de senaste åren, men skadornas omfattning är fortsatt på en hög nivå jämfört med hur det såg ut innan den extremt torra sommaren 2018.

Hälften av skadorna finns i Södermanland och Örebro län, som är värst drabbade, och där det nu har börjat pratas om brist på granskog och försörjningsproblem för industrin.

Försvårar klimatmål

Cirka 70 procent av de angripna granarna står kvar i skogen, vilket utgör en säkerhetsrisk då träden lätt kan falla.

– I och runt de här granarna finns det också väldigt mycket granbarkborrar som övervintrar i marken eller i barken och de ligger redo att angripa nya träd i vår. Sannolikheten för stora skador nästa år är väldigt hög, säger Kerstin Ström.

Så skadar granbarkborren träden
Så skadar granbarkborren träden. Grafik: Anders Humlebo

På lång sikt är det troligt att klimatförändringarna med fler varma och torra somrar leder till fler skogsskador, då granar som utsätts för torka blir stressade och mindre motståndskraftiga mot angrepp från insekter, enligt Skogsstyrelsen.

Sveriges Radio Ekot har tidigare rapporterat att insektens framfart kan försvåra för Sverige att nå målen om minskade utsläpp, eftersom de döda träden slutar suga upp koldioxid. När de avverkas och bränns, för att undvika att insekterna sprider sig, frigörs den kol som redan lagrats i träden.

Kolsänkan i skogarna har enligt Naturvårdsverket minskat kraftigt under 2021.

Fakta: Granbarkborre

Det finns cirka 90 olika arter av barkborrar i Sverige.
Arten som gör stor skada är den åttatandade barkborren. Den blir cirka fyra millimeter lång.
Tänderna är egentligen taggar, fyra på varje sida av borren.
Vindfällda granar är skadeinsektens lättaste ”byte”. Även levande träd kan angripas, om de är torra eller försvagade på annat sätt.
Granens försvar vid ett angrepp är att försöka ”dränka” granbarkborrarna i kåda. Men borrarna vinner.
Honan gnager en cirka decimeterlång gång in i granen. Där lägger hon ägg.
De viktigaste åtgärderna mot barkborren är att inte plantera gran på olämplig, för torr mark, och att snabbt köra ut vindfällen eller andra angripna träd ur skogen.
Källa: Skogsstyrelsen

Fyra råd till skogsägare

Var aktiv och se över din skog under hela året. Planera för avverkning redan nu där du tidigare haft större angrepp eller riskerar att få det i vår.

Om det blåser ner granar i din skog eller om de drabbas av snöbrott, ta rätt på de skadade granarna innan svärmningen kommer i gång till våren.

Tänk igenom valet av trädslag och sprid riskerna när det är dags att föryngra skogen efter avverkning. Sträva efter variation och välj trädslag som trivs på den mark du ska föryngra.

Röjning och gallring i rätt tid skapar vitala skogar. Undvik sena gallringar som ökar risken för vindfällen och angrepp.

Källa: Skogsstyrelsen

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.