Uppbökade trädgårdar, bilolyckor och skador på åkermark – vildsvin ställer till det på flera håll i landet. För andra året i rad har en vildsvinshelg arrangerats i kommunerna längs den norduppländska kusten, för att minska stammarna och öka intresset för vildsvin som klimatsmart och lokalproducerat livsmedel.

För att minska vildsvinsstammen, sprida kunskap och väcka intresse för vildsvin som lokalt, klimatsmart kött har Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner tillsammans med Svenska Jägareförbundet Uppsala län och Jägarnas Riksförbund för andra året i rad arrangerat en vildsvinshelg. Syftet med denna är också att visa på behovet av ett fungerande system för avsättning av vildsvinskött.

Precis som inför förra årets vildsvinshelg fick kommunernas kostpersonal utbildning i hur vildsvinskött bäst hanteras och tillagas. Tanken med helgen är att man gemensamt jagar vildsvin för att få ner stammen och de jägare som vill får lämna in djuren till ett viltslakteri. Därifrån går köttet sedan ut till de tre kommunerna för att serveras i verksamheterna. Förra årets vildsvinshelg resulterade i 9 000 portioner vildsvinsfärs.

Regler hinder för jägare

Samtidigt som skogarna är fulla av vildsvin importeras vildsvinskött till Sverige och krångliga regler ställer till det för jägarna, enligt Ulf Lindström på Jägarnas Riksförbund:

– Omkring 180 000 vildsvinskroppar importeras från Tyskland varje år, det är något det pratas väldigt tyst om. Vildsvin är ett väldigt fint kött, dessutom är det klimatsmart. Men det svenska regelverket är det största hindret för att få ut svenskt vildsvinskött till civilsamhället.

I dag kan jägare skjuta vildsvin för husbehov, men får varken sälja eller skänka köttet, även om de lämnar godkända trikinprover. I de områden som påverkats av nedfall från Tjernobyl ska dessutom cesiumprover tas.

– Även om vi jägare skickar in prover för trikiner och cesium får vi inte sälja det direkt till kund, utan måste gå genom ett viltslakteri som tar emot vildsvin. Det kostar pengar. Dessutom är det inte alla viltslakterier som tar emot svin. Till eget hushåll får man ta kött, men våra frysar är fulla. Och det finns ingen jägare som vill skjuta djur bara för att gräva ner dem, säger Ulf Lindström.

Livsmedelsverket föreslog under början av 2021 författningsändringar som skulle göra det lättare för jägare att leverera små mängder vildsvin och vildsvinskött direkt till konsumenter, livsmedelsbutiker och restauranger. Detta för att hålla nere kostnader och administration för jägarna och för att minska vildsvinsstammen som på sina håll vuxit sig alldeles för stor och ställer till med stor skada i privata trädgårdar, på åkermark och i trafiken.

– Det gick aldrig igenom. Båda jägarförbunden jobbar stenhårt för att få till en regeländring och Livsmedelsverket är med oss. Men att säga att det är trögjobbat är en klar underdrift, säger Ulf Lindström.

Stammen ökar

Att vildsvinsstammen kunnat växa sig så stor har flera orsaker:

– Vissa jägare har matat upp stammen. Själv är jag inte så mycket för det, den natur vi har ska kunna försörja våra vilda djur. Men det finns också gårdar och gods som säljer jaktarrangemang, för dem är det viktigt att det finns djur och då tänker man kanske inte alltid på att det kan drabba grannarna.

– I år deltog 400 jägare som tillsammans lämnade in 22 djur, ungefär hälften så mycket kött som förra året. Men i år var det också en viktgräns på minst 40 kilo eftersom mindre djur innebär för mycket jobb för slakteriet. Så det sköts fler än det lämnades in, säger Ulf Lindström.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.