Det är Sifo som frågat 1 001 unga mellan 13 och 17 år på uppdrag av Bris, Barnens rätt i samhället, om hur de kan fås att röra på sig mer.

Delaktighet i beslut, att alla ska få vara med och vuxna som engagerar sig i sina barn istället för på sin skärm, är tre saker de tillfrågade ser som viktigt.
Mer än hälften av de tillfrågade anser att barns synpunkter på hur fysisk aktivitet kan öka är viktig. Till exempel bör vuxna lyssna på barns förslag om vad man kan göra på sin fritid eller på skolidrott. Fysisk aktivitet kan också stimuleras genom aktivitetsparker och lekmiljöer.

– Uppenbart vill många barn vara en del av lösningen och har konkreta förslag som skulle kunna få stor effekt för barns fysiska aktivitet. Det handlar dels om uppmaningar till det offentliga om vikten av att göra barn delaktiga och att skapa en mer jämlik tillgång till platser och aktiviteter som främjar fysisk rörelse, dels om att vuxenvärlden bör engagera sig mer. Vuxna kan spela en viktig roll som möjliggörare för barns hälsa och välbefinnande, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Jämlik idrott och närvarande föräldrar

Barn vill också se mer av idrott där alla får och kan vara med, oavsett familjens ekonomi och barnets prestation. Och så ses föräldrars närvaro som viktig, genom att bjuda in till aktiviteter och genom att titta upp från sina skärmar. Ett av fyra barn vill att deras föräldrarvuxna ska minska sin skärmtid.

Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet arbetar just nu med ett förslag på hur samhället kan stimulera mer till rörelse istället för till stillasittande. De ska lämna ett förslag till regeringen och undersökningen kommer att vara en del i underlaget.

– Barnens och ungas röster kommer att vägas samman med röster från forskningen och från myndigheter, organisationer och verksamheter när vi lägger våra förslag, säger Per Nilsson, ordförande i kommittén

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.