FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OHCHR, publicerar på sin sajt uttalanden och frågor från experter och särskilda FN-rapportörer med anledning av påstådda människorättsbrott. Dessa riktas främst mot regeringar, vars svar också brukar offentliggöras.

Vid flera tillfällen den senaste tiden har dock staternas kommentarer inte blivit publicerade med hänvisning till ”konfidentiella skäl”. Detta har nu skett vid minst fyra tillfällen i de svar som inkommit från Ecuadors, Guatemalas, Indiens och Nepals regeringar.

Kritiker menar att detta är oacceptabelt – inte minst eftersom de som står bakom anmälningarna har rätt att veta hur regeringen i fråga ställer sig till anklagelserna.

Victoria Tauli-Corpuz, ordförande för den filippinska människorättsorganisationen Tebtebba, säger att de som anmäler övergrepp till internationella experter kan tvingas göra det med risk för sina egna liv – och att det är avgörande att regeringens syn på de anklagelser som framförs offentliggörs.

Hon säger att dessa svar är av största vikt för att anmälaren ska kunna gå vidare i kampen för att lösa de problem som de har uppmärksammat.

– Att undanhålla svaren är en återvändsgränd i arbetet för att hitta en lösning, säger Victoria Tauli-Corpuz, som tidigare var FN:s särskilda rapportör om urfolks rättigheter, till IPS.

OHCHR har inte velat kommentera den kritik som riktas mot vad som förefaller vara en ny trend.

Tusen förfrågningar

De brev som FN-experter skickar till stater kan bland annat gälla lagar eller förfaranden som misstänks stå i strid med internationella människorättsregler, och som drabbat olika individer. Under förra året skickades drygt ett tusen sådana förfrågningar från experter till olika länder, enligt OHCHR. I en stor majoritet av fallen inkom också länderna med svar på dessa brev.

Den nepalesiska människorättsjuristen Mandira Sharma säger att det inte är särskilt förvånande att regeringar begär att deras svar inte ska offentliggöras – men att det är desto märkligare om dessa krav hörsammas.

– Individer och organisationer söker stöd hos FN när deras regeringar inte bemöter problemen – och de har rätt att bli informerade. Varför ska de annars engagera sig? Så länge det inte handlar om mycket känslig information som innebär att någons liv riskeras bör informationen offentliggöras, säger Mandira Sharma.

Det är inte ovanligt att delar av de svar som kommer från regeringar maskas.
Sarah M. Brooks, vid organisationen International Service for Human Rights, säger att det kan finnas behov av att människorättsexperter och statliga företrädare kan kommunicera via icke-offentliga kanaler. Men hon menar att detta inte gäller den här typen av konversationer, där offer och deras företrädare i många fall tar stora risker när de kontaktar FN-företrädare.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.