Mer än en halv miljon barn i framför allt lågstadieåldern, men även i mellanstadieåldern, tillbringar delar av skoldagen och loven på fritidshem. Men alla barn har inte självklar rätt till fritidshem – i de flesta kommuner är rätten villkorad med att föräldrarna arbetar eller studerar. Därför varierar också deltagandet och är betydligt lägre i områden där arbetslösheten är högre och familjernas ekonomi svagare.

Mot den bakgrunden tillsatte den förra regeringen en utredning om utökad rätt till fritids och betänkandet lämnades över till nuvarande skolminister Lotta Edholm på måndagen.

Som förskolan

Utredaren Kerstin Anderssons förslag är alltså att alla barn i åldern 6–9 år ska ges möjlighet att gå på fritids utan kostnad, på liknande sätt som 3–5-åringar har rätt till avgiftsfri förskola. Med allmänt fritids skulle även barn till arbetslösa, föräldralediga och långtidssjukskrivna omfattas.

– Den största vinsten är att man tillgängliggör fritidshemmet för alla barn. I dag är deltagandet allra högst i områden med väldigt goda förutsättningar medan det är lägre i glesbygden och i områden med socioekonomiska utmaningar, säger Kerstin Andersson.

Allmänt fritids för 6–9-åringar skulle innebära att verksamheten växer med cirka 10 200 elever (från 408 100 till 418 300), bedömer utredningen. Utökningen skulle kosta staten drygt en halv miljard kronor per år och utredningen föreslår att pengarna tas från likvärdighetsbidraget, vars syfte är att utjämna skillnader mellan skolor.

Olika kompetenser

Utökningen kräver också mer personal på fritidshemmen, i ett läge där det redan råder personalbrist. Bristen har varit så påtaglig att en tidigare utredning, från 2020, avrådde från att utöka fritidshemmen. Men Kerstin Andersson landar i en annan slutsats: Lyft fram andra kompetenta yrkesgrupper som kan ingå i arbetslaget, jämte lärare.

– Skollagen säger att behörig lärare ansvarar för undervisningen, men att annan personal får medverka. Det tolkas ibland som att annan personal ”får finnas, men helst inte”. Vi föreslår att man ger ett erkännande till så kallad annan personal och att de bör få en tydlig roll i arbetet, säger hon och syftar på bland andra gymnasieutbildade från barn- och fritidsprogrammet, fritidsledare och socialpedagoger.

– Personer med utbildning för arbete med barn kan bidra med många olika kompetenser. Nu tenderar det att bli en osäker arbetssituation för många som jobbar några månader medan arbetsgivaren söker behöriga lärare, säger Kerstin Andersson.

TT har bett skolminister Lotta Edholm om en kommentar.

– Vi har tagit emot utredningen och vi får återkomma om förslagen. Först ska de beredas inom regeringskansliet, säger hennes pressekreterare Ellen Kult.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.