Det är en studie som intervjuat skogsorganisationer, statliga myndigheter, privata skogsägarföreningar och skogsägare som visar på att sedan länge inarbetade normer och praxis är det som gör att kalhyggen fortfarande dominerar skogsbruket.

Skogsbrukare och skogsförvaltare som använder hyggesfria metoder idag vittnar om att kulturen inom skogssektorn, industriella nätverk och skogsbruksutbildningen hindrar ett hyggesfritt skogsbruk.

–  Skogsbrukare som ville använda hyggesfria metoder pekade på hur normer, praxis och nätverk etableras redan under utbildningen, samt att utbildningen i sig innehöll få utbildningsmoment om alternativa skogsförvaltningsmetoder, säger Torsten Krause, universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS, och en av författarna till studien.

– Det är ett stort problem att kultur och utbildning pekas ut som så stora hinder av de skogsbrukare som faktiskt vill använda andra metoder. Vissa av de vi talade med uppgav att de nästan inte vågar göra annorlunda. Det visar att normer och strukturer är minst lika viktiga att lyfta fram och diskutera i en omställning som tekniska lösningar, även om faktorer som lönsamhet och ekologiska risker självklart behöver beaktas, säger Torsten Krause.

Svårt få kunskap om hyggesfria metoder

De intervjuade skogsbrukare som använder hyggesfria metoder pekar på att skogsföretag och skogsföreningar utövar inflytande via virkeshandlare och entreprenörer och att merparten av hemskickad information, kurser och gratis studiebesök, bestod av information om industriella skogsförvaltning med hyggen. Hyggesfria metoder upplevs det som svårare att få kunskap om.

Bland större, etablerade aktörer som tillfrågades i studien sågs ekologiska risker, låg ekonomisk lönsamhet och bristande teknisk kunskap om hyggesfritt skogsbruk som orsaker till att man föredrar hyggesbruk.

Ökat intresse möts med temavecka

Skogsstyrelsen märker av ett ökat intresse för hyggesfritt skogsbruk och vill nu öka kunskaperna om metoderna genom en temavecka fylld av information.

– Fler och fler intresserar sig för att testa hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet och vi märker att mer kunskap efterfrågas men också att det finns en del fördomar. Därför tror vi det ligger rätt i tiden för en storsatsning på kunskap där vi kommer att prata om allt från grunderna till senaste forskningen om hyggesfritt skogsbruk, säger skogskonsulent Nicola Karlsson som sitter med i projektgruppen för satsningen.

Den 28 november till 2 december arrangeras därför hyggesfria veckan med streamade seminarier om hyggesfritt skogsbruk, tätortsnära skogar, biologisk mångfald, ädellövskogar, ekonomi och hyggesfria skogsbruksplaner.

Svårt att hitta forum för samtal

Enligt forskarna vid Lunds universitet brukas mellan 1 och 5 procent av Sveriges 23,6 miljoner hektar produktiv skogsmark idag med hyggesfria metoder.

–  Sverige har mest skog i hela EU, omkring 70 procent är täckt av skog. Den största delen av dessa skogar utmärker sig för sitt intensiva skogsbruk och kalhyggen. Man vet idag att en hyggesfri skog erbjuder bredare ekosystemtjänster, som till exempel bättre livsmiljöer för fåglar och andra djurarter samt större biologisk mångfald, säger Torsten Krause.

Dagens unga, produktiva skogar domineras av gran och tall och är fattiga på varierade livsmiljöer, vilket forskning visar gör skogarna mer mottagliga för effekter av klimatförändringar. Skogen kan också brukas utifrån en rad olika perspektiv och kan ge virke, lagra kol, ersätta fossila bränslen och innehåller miljöer som är viktiga för kulturhistorien, biologisk mångfald och friluftsliv. Men skogsbrukare med olika mål med sitt skogsbruk har idag svårt att hitta tillfällen att samtala om detta, enligt Torsten Kruse:

– Våra resultat visar att det upplevs som svårt att hitta arenor där aktörer med olika perspektiv på skogen kan mötas och prata prestigelöst. Det är viktigt att ta detta på allvar och försöka skapa en kultur som är öppen och inkluderande.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.