Det är en studie som intervjuat skogsorganisationer, statliga myndigheter, privata skogsägarföreningar och skogsägare som visar på att sedan länge inarbetade normer och praxis är det som gör att kalhyggen fortfarande dominerar skogsbruket.

Skogsbrukare och skogsförvaltare som använder hyggesfria metoder idag vittnar om att kulturen inom skogssektorn, industriella nätverk och skogsbruksutbildningen hindrar ett hyggesfritt skogsbruk.

–  Skogsbrukare som ville använda hyggesfria metoder pekade på hur normer, praxis och nätverk etableras redan under utbildningen, samt att utbildningen i sig innehöll få utbildningsmoment om alternativa skogsförvaltningsmetoder, säger Torsten Krause, universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS, och en av författarna till studien.

– Det är ett stort problem att kultur och utbildning pekas ut som så stora hinder av de skogsbrukare som faktiskt vill använda andra metoder. Vissa av de vi talade med uppgav att de nästan inte vågar göra annorlunda. Det visar att normer och strukturer är minst lika viktiga att lyfta fram och diskutera i en omställning som tekniska lösningar, även om faktorer som lönsamhet och ekologiska risker självklart behöver beaktas, säger Torsten Krause.

Svårt få kunskap om hyggesfria metoder

De intervjuade skogsbrukare som använder hyggesfria metoder pekar på att skogsföretag och skogsföreningar utövar inflytande via virkeshandlare och entreprenörer och att merparten av hemskickad information, kurser och gratis studiebesök, bestod av information om industriella skogsförvaltning med hyggen. Hyggesfria metoder upplevs det som svårare att få kunskap om.

Bland större, etablerade aktörer som tillfrågades i studien sågs ekologiska risker, låg ekonomisk lönsamhet och bristande teknisk kunskap om hyggesfritt skogsbruk som orsaker till att man föredrar hyggesbruk.

Ökat intresse möts med temavecka

Skogsstyrelsen märker av ett ökat intresse för hyggesfritt skogsbruk och vill nu öka kunskaperna om metoderna genom en temavecka fylld av information.

– Fler och fler intresserar sig för att testa hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet och vi märker att mer kunskap efterfrågas men också att det finns en del fördomar. Därför tror vi det ligger rätt i tiden för en storsatsning på kunskap där vi kommer att prata om allt från grunderna till senaste forskningen om hyggesfritt skogsbruk, säger skogskonsulent Nicola Karlsson som sitter med i projektgruppen för satsningen.

Den 28 november till 2 december arrangeras därför hyggesfria veckan med streamade seminarier om hyggesfritt skogsbruk, tätortsnära skogar, biologisk mångfald, ädellövskogar, ekonomi och hyggesfria skogsbruksplaner.

Svårt att hitta forum för samtal

Enligt forskarna vid Lunds universitet brukas mellan 1 och 5 procent av Sveriges 23,6 miljoner hektar produktiv skogsmark idag med hyggesfria metoder.

–  Sverige har mest skog i hela EU, omkring 70 procent är täckt av skog. Den största delen av dessa skogar utmärker sig för sitt intensiva skogsbruk och kalhyggen. Man vet idag att en hyggesfri skog erbjuder bredare ekosystemtjänster, som till exempel bättre livsmiljöer för fåglar och andra djurarter samt större biologisk mångfald, säger Torsten Krause.

Dagens unga, produktiva skogar domineras av gran och tall och är fattiga på varierade livsmiljöer, vilket forskning visar gör skogarna mer mottagliga för effekter av klimatförändringar. Skogen kan också brukas utifrån en rad olika perspektiv och kan ge virke, lagra kol, ersätta fossila bränslen och innehåller miljöer som är viktiga för kulturhistorien, biologisk mångfald och friluftsliv. Men skogsbrukare med olika mål med sitt skogsbruk har idag svårt att hitta tillfällen att samtala om detta, enligt Torsten Kruse:

– Våra resultat visar att det upplevs som svårt att hitta arenor där aktörer med olika perspektiv på skogen kan mötas och prata prestigelöst. Det är viktigt att ta detta på allvar och försöka skapa en kultur som är öppen och inkluderande.