Radar

Mer kunskap tas fram om liv i skärgården

Liv i skärgården har speciella förutsättningar och kunskapen om hur företag och boende på öar fungerar ska bli större.

Vad är öar och skärgårdar för typ av miljöer? De ses idag som en form av glesbygd, men boende anser att ö-samhällen bör studeras som en unik form av samhällen och ett råd ska nu titta på deras speciella förutsättningar.

”Gles landsbygdskommun” och ”mycket gles landsbygdskommun” är de två miljöer som finns idag inom forskning och samhällsplanering kring tillväxtfrågor och företagande.

Men samhällen på öar passar inte in i dessa kategorier.

− Sverige är troligtvis det land i världen som har flest öar. Trots detta är vi dåligt rustade kunskapsmässigt för att fatta beslut om de komplexa frågor som påverkar ö- och skärgårdssamhällen. Det finns ett underskott på forskning om ö- och skärgårdsfrågor i Sverige och den forskning som ändå finns behöver samlas så att vi ska kunna förstå vad vi vet, säger Paulina Rytkönen, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.

Nu ska ett nätverk av forskare från Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skärgårdarnas riksförbund och Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (SIKO) tillsammans öka kunskaperna om öar som livsmiljöer.

− EU har ett specifikt policyområde för öar, men det finns ett glapp mellan EU:s intentioner där öar pekas ut som ett nav för utveckling av framtidens energiproduktion och viktiga områden för rekreation året-om och den svenska politiken. I Sverige har det gjorts försök att ta fram en sammanhållen skärgårdspolitik, men i praktiken är politiken fragmenterad, säger Paulina Rytkönen.

Ö- och skärgårdsfrågor kan gälla skolan, infrastruktur och samhällsservice och förhoppningen är att nätverket ska leda till nya forskningsprojekt och samarbeten.

FAKTA

Gles landsbygdskommun: Här bor mer än hälften av kommuninvånarna i rurala områden, det vill säga landsbygd. Majoriteten av befolkningen i kommunen har mer än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

Mycket gles landsbygdskommun: Här bor hela befolkningen i rurala områden och har mer än 90 minuters resväg med bil till närmsta tätort med minst 50 000 invånare.

Skärgårdsområden finns vid kusterna och i insjöar. Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. I skärgårdsområden kan bestå av både öar och delar av kustområdet.

En genomgång 2006 visade att 52 kommuner och 13 län hade havsskärgård. Totalt fanns 574 öar utan fast landförbindelse med folkbokförd befolkning. 50 av dessa fanns i de sex största insjööarna.

Sveriges skärgårdar har delats in i sex regioner: 
– Norrlandskusten (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län) 
– Stockholms, Uppsala och Södermanlands läns skärgårdar 
– Östergötland och Kalmar läns skärgårdar 
– Sydkustens skärgårdar (Blekinge och Skåne län) 
– Västkustens skärgårdar (Västra Götaland och Hallands län) 
– Öar i insjöar (bland annat Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren, Storsjön och Ivösjön)

Källa: Tillväxtanalys och Södertörns högskola

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.