Radar

Mer kunskap tas fram om liv i skärgården

Liv i skärgården har speciella förutsättningar och kunskapen om hur företag och boende på öar fungerar ska bli större.

Vad är öar och skärgårdar för typ av miljöer? De ses idag som en form av glesbygd, men boende anser att ö-samhällen bör studeras som en unik form av samhällen och ett råd ska nu titta på deras speciella förutsättningar.

”Gles landsbygdskommun” och ”mycket gles landsbygdskommun” är de två miljöer som finns idag inom forskning och samhällsplanering kring tillväxtfrågor och företagande.

Men samhällen på öar passar inte in i dessa kategorier.

− Sverige är troligtvis det land i världen som har flest öar. Trots detta är vi dåligt rustade kunskapsmässigt för att fatta beslut om de komplexa frågor som påverkar ö- och skärgårdssamhällen. Det finns ett underskott på forskning om ö- och skärgårdsfrågor i Sverige och den forskning som ändå finns behöver samlas så att vi ska kunna förstå vad vi vet, säger Paulina Rytkönen, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.

Nu ska ett nätverk av forskare från Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skärgårdarnas riksförbund och Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (SIKO) tillsammans öka kunskaperna om öar som livsmiljöer.

− EU har ett specifikt policyområde för öar, men det finns ett glapp mellan EU:s intentioner där öar pekas ut som ett nav för utveckling av framtidens energiproduktion och viktiga områden för rekreation året-om och den svenska politiken. I Sverige har det gjorts försök att ta fram en sammanhållen skärgårdspolitik, men i praktiken är politiken fragmenterad, säger Paulina Rytkönen.

Ö- och skärgårdsfrågor kan gälla skolan, infrastruktur och samhällsservice och förhoppningen är att nätverket ska leda till nya forskningsprojekt och samarbeten.

FAKTA

Gles landsbygdskommun: Här bor mer än hälften av kommuninvånarna i rurala områden, det vill säga landsbygd. Majoriteten av befolkningen i kommunen har mer än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.

Mycket gles landsbygdskommun: Här bor hela befolkningen i rurala områden och har mer än 90 minuters resväg med bil till närmsta tätort med minst 50 000 invånare.

Skärgårdsområden finns vid kusterna och i insjöar. Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. I skärgårdsområden kan bestå av både öar och delar av kustområdet.

En genomgång 2006 visade att 52 kommuner och 13 län hade havsskärgård. Totalt fanns 574 öar utan fast landförbindelse med folkbokförd befolkning. 50 av dessa fanns i de sex största insjööarna.

Sveriges skärgårdar har delats in i sex regioner: 
– Norrlandskusten (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län) 
– Stockholms, Uppsala och Södermanlands läns skärgårdar 
– Östergötland och Kalmar läns skärgårdar 
– Sydkustens skärgårdar (Blekinge och Skåne län) 
– Västkustens skärgårdar (Västra Götaland och Hallands län) 
– Öar i insjöar (bland annat Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren, Storsjön och Ivösjön)

Källa: Tillväxtanalys och Södertörns högskola