Sommaren 2021 lade EU-kommissionen fram sitt stora ”fit for 55”-paket med en lång rad åtgärder för att få ned utsläppen till år 2030 med minst 55 procent jämfört med nivåerna 1990.

I vanlig ordning har de olika lagförslagen sedan behandlats av EU-parlamentet och av medlemsländerna i EU:s ministerråd – varpå slutliga kompromissförhandlingar inleddes för några månader sedan.

Nu spurtas rejält för att hinna med så mycket som möjligt före årsskiftet. Det beror som vanligt på att nuvarande ordförandeland i ministerrådet – Tjeckien – vill nå så långt man kan. Men också på att det finns en klar oro, åtminstone i EU-parlamentet, för vad nästa ordförandeland – Sverige – har för avsikter på klimatområdet.

Ingen optimism

Inte minst är oroligheten tydlig hos den svenska oppositionen.

– Jag märker en stor oro här nere bland mina kollegor att svenska ordförandeskapet inte kommer att vara så ambitiöst som man hade hoppats på, säger EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C), på språng till ännu en kompromissförhandling i samband med EU-parlamentets sittning i Strasbourg den här veckan.

– Man hade sett det som en lättnad, att om vi inte hinner klart (före årsskiftet) så kommer i alla fall Sverige att kunna knyta ihop säcken. Men den optimistiska synen på det svenska ordförandeskapet finns inte längre kvar i och med att regeringen går hårt åt klimatmålen. Det gör att förväntningarna sänks på det svenska ordförandeskapet och man snabbar på här nere för att inte lämna något efter sig till Sverige, säger Wiesner.

Måste uttala ambition

Även Sveriges nya regeringspartier har känt av oron.

– Ja, det finns en vilja att bli klar därför att man har naturligtvis följt debatten i Sverige, säger Karin Karlsbro (L).

Hon manar kollegorna hemma att vara tydliga.

– Min åsikt är att regeringen måste kristallklart uttala sin ambition med målen för att sänka utsläppen. Vi lutar oss mot EU och EU:s regelverk, men Sverige är också en del av EU och vad Sverige gör ger effekt på det samlade EU, säger Karlsbro.

EU-parlamentet och ministerrådet har hittills enats om 3 av 14 lagförslag i ”fit for 55”-paketet. Nu är även helgmöten inplanerade för att bland annat försöka bli klara med till exempel nya regler för handeln med utsläppsrätter, ETS.

Bra för klimatet?

De förhandlingar som eventuellt inte blir klara i år kommer att få förhandlas vidare i vår av framför allt nya miljöministern Romina Pourmokhtari (L). Partikollegan Karlsbro ser det som en chans för regeringen att visa framfötterna.

– Det finns en stor möjlighet för Sveriges regering att kliva fram och inleda det här ordförandeskapet på ett offensivt sätt. Om det är så att den oro som har uttryckts var obefogad och att de som var mest oroliga också hade mest fel då tror jag vi alla kan vara nöjda, säger Karlsbro.

Emma Wiesner konstaterar för sin del att den stora vinnaren kan bli klimatet – om lagstiftningen blir klar tidigare än väntat.

– Det blir ju inte en fjäder i hatten för det svenska ordförandeskapet, som man kanske hade hoppats på, men för klimatet är det en jättevinst, säger Wiesner i Strasbourg.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.