Elever som ligger långt fram i undervisningen och till synes klarar sig bra i skolan får sällan de utmaningar de skulle behöva. Som en konsekvens riskerar de högpresterande eleverna att tappa motivationen, bli passiva – och misslyckas.
Skolinspektionen har granskat hur 29 skolor i landet arbetar för att högpresterande elever i årskurs 4 ska behålla sitt intresse för skolarbetet och nå sin fulla potential.
På merparten av de besökta skolorna tenderar frågan att falla bort, eller får stå tillbaka därför att elever i behov av stöd är i fokus. På flera skolor rådde en osäkerhet kring vilka elever som skulle behöva mer stimulans.
Både lärare och personal i elevhälsan bedömer att en del högpresterande elever redan tappat motivationen och därför hamnat i gruppen som har svårt att nå målen. Skolinspektionen pekar på ett resursslöseri: ”I stället för att en elevs fördjupade kunskaper inom ett område skulle kunna nyttjas till att inspirera och engagera klasskamrater riskerar en understimulerad elev att bli ett störande element i klassrummet.”
Chansen för de högpresterande att bli uppmärksammade och få tuffare utmaningar tycks dock vara större om skolan har en hög andel behöriga lärare, enligt Skolinspektionens rapport.
Även högpresterande gymnasieelever riskerar att få långtråkigt. Det visade en rapport som Skolinspektionen publicerade för fyra år sedan. Granskningen var inriktad på elever på det naturvetenskapliga programmet, och det visade sig att särskilt matematikämnet riskerade att vara för lite utmanande för de högpresterande.
