Det är i Arjeplog, Dorotea och Bodens kommuner som föreningen Youth 2030 Movement skapat möjligheter för unga att blir mer delaktiga i samhället och där deras röster ska bli hörda.

– Unga särskilt i utsatta områden och på landsbygden känner sig mindre delaktiga än andra och den andelen har sedan ökat över tid. Det finns många som pratar om delaktighet och inflytande och försöker engagera ungdomar, men det är inte så många som lyckas, säger generalsekreteraren för föreningen Youth 2030, Marlene Claesson.

Framför allt är det inte många som aktivt arbetar för unga i Norrlands inland, men det har föreningen och kommunerna försökt ändra på i projektet Youth up north.

– Där har unga bland annat lyft frågor om psykiskt ohälsa och ensamhet, brist på meningsfulla aktiviteter – framför allt om man har avvikande intressen, funderingar kring om man kan bo kvar på sin ort, och en så praktisk sak som brist på kollektivtrafik. De berättar att de har en brist på inflytande över sin vardag och på platser där det inte finns gymnasium måste man besluta om sitt vuxenblivande tidigt om man inte vill flytta till en ort med gymnasium.

Arjeplog, Dorotea och Boden var tre kommuner som visade intresse för att vara med och som samtidigt ansågs vilja fortsätta med arbetet långsiktigt.
Där har representanter för projektet – ungdomskonsulenter – bland annat ordnat möten mellan unga och politiker och tagit fram nya sätt för unga att lämna förslag till sina kommuner. De unga har man framför allt nått via skolornas gymnasier, högstadier eller mellanstadier och i Arjeplog har var fjärde ungdom varit delaktig i mötesplatserna.

Youth 2030 har lärt sig mycket som man nu vill sprida kunskap om i landet.

– Att ha en lokal och relativt ung konsulent – en person som kan vara en brygga mellan unga och kommunen – i en kommun har varit en nyckel. Vi har också tvingat kommunerna att ha med ungdomarnas frågor i alla delar av kommunens arbete, inte bara på till exempel fritidsförvaltningen. Fysiska möten mellan unga och politiker, där de vuxna verkligen lyssnar, har varit väldigt viktiga, det gör att unga bryr sig om att komma med idéer, säger Marlene Claesson.

Nu har Dorotea och Arjeplog mötesplatser där unga regelbundet får berätta om vad de ser behov av. Sjätteklassare i en by i Boden har en brevlåda där förslag kan läggas. Idrottsplatser och en jobbförmedling för timanställningar är ett par förslag som kommunerna skjutit till pengar till.

– Andra saker – som att politikerna möter ungdomarna – kostar ingenting. Det är också viktigt att kommunen kommunicerar ordentligt och berättar varför förslag inte blir av. Till exempel har önskemål i regionala frågor som kollektivtrafik och frågor kring psykisk hälsa inte hunnit bli verklighet. Men de unga kommer inte med orimliga förslag, de vill ha bättre tillgång till välfärdssystemet.

I vår avslutas projekten i Arjeplog, Dorotea och Boden och nu tittar man på hur arbetet kan hållas vid liv.

– Vi vill också att fler kommuner i Västerbotten och Norrbotten tittar på det här. Nationellt behövs det fokus på ungas olika förutsättningar, som är olika beroende på var man bor och att beslutsfattare behöver hitta sätt att engagera fler unga än de som redan har en plattform. Staten finns som en kunskapsresurs, men många kommuner behöver ofta mer stöd än så, säger Marlene Claesson.

Youth 2030 presenterar projektet Youth up north på MR-dagarna den här veckan.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.