Mosaik av synsätt bygger en mer levande landsbygd
Copyright © 2022 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Lennart Spetz
Innehåll
-
Glöd
-
Radar
-
Publicerad 2022-11-15
RadarUnga i norr gör sig hörda – vill ha del av välfärden
Bättre psykisk hälsa, framtidsutsikterna på orten och meningsfulla aktiviteter. Det är vad ungdomar ser som viktigt i tre landsbygdskommuner, i ett projekt som vill göra ungas röster hörda.
Det är i Arjeplog, Dorotea och Bodens kommuner som föreningen Youth 2030 Movement skapat möjligheter för unga att blir mer delaktiga i samhället och där deras röster ska bli hörda.
– Unga särskilt i utsatta områden och på landsbygden känner sig mindre delaktiga än andra och den andelen har sedan ökat över tid. Det finns många som pratar om delaktighet och inflytande och försöker engagera ungdomar, men det är inte så många som lyckas, säger generalsekreteraren för föreningen Youth 2030, Marlene Claesson.
Framför allt är det inte många som aktivt arbetar för unga i Norrlands inland, men det har föreningen och kommunerna försökt ändra på i projektet Youth up north.
– Där har unga bland annat lyft frågor om psykiskt ohälsa och ensamhet, brist på meningsfulla aktiviteter – framför allt om man har avvikande intressen, funderingar kring om man kan bo kvar på sin ort, och en så praktisk sak som brist på kollektivtrafik. De berättar att de har en brist på inflytande över sin vardag och på platser där det inte finns gymnasium måste man besluta om sitt vuxenblivande tidigt om man inte vill flytta till en ort med gymnasium.
Arjeplog, Dorotea och Boden var tre kommuner som visade intresse för att vara med och som samtidigt ansågs vilja fortsätta med arbetet långsiktigt.
Där har representanter för projektet – ungdomskonsulenter – bland annat ordnat möten mellan unga och politiker och tagit fram nya sätt för unga att lämna förslag till sina kommuner. De unga har man framför allt nått via skolornas gymnasier, högstadier eller mellanstadier och i Arjeplog har var fjärde ungdom varit delaktig i mötesplatserna.Youth 2030 har lärt sig mycket som man nu vill sprida kunskap om i landet.
– Att ha en lokal och relativt ung konsulent – en person som kan vara en brygga mellan unga och kommunen – i en kommun har varit en nyckel. Vi har också tvingat kommunerna att ha med ungdomarnas frågor i alla delar av kommunens arbete, inte bara på till exempel fritidsförvaltningen. Fysiska möten mellan unga och politiker, där de vuxna verkligen lyssnar, har varit väldigt viktiga, det gör att unga bryr sig om att komma med idéer, säger Marlene Claesson.
Nu har Dorotea och Arjeplog mötesplatser där unga regelbundet får berätta om vad de ser behov av. Sjätteklassare i en by i Boden har en brevlåda där förslag kan läggas. Idrottsplatser och en jobbförmedling för timanställningar är ett par förslag som kommunerna skjutit till pengar till.
– Andra saker – som att politikerna möter ungdomarna – kostar ingenting. Det är också viktigt att kommunen kommunicerar ordentligt och berättar varför förslag inte blir av. Till exempel har önskemål i regionala frågor som kollektivtrafik och frågor kring psykisk hälsa inte hunnit bli verklighet. Men de unga kommer inte med orimliga förslag, de vill ha bättre tillgång till välfärdssystemet.
I vår avslutas projekten i Arjeplog, Dorotea och Boden och nu tittar man på hur arbetet kan hållas vid liv.
– Vi vill också att fler kommuner i Västerbotten och Norrbotten tittar på det här. Nationellt behövs det fokus på ungas olika förutsättningar, som är olika beroende på var man bor och att beslutsfattare behöver hitta sätt att engagera fler unga än de som redan har en plattform. Staten finns som en kunskapsresurs, men många kommuner behöver ofta mer stöd än så, säger Marlene Claesson.
Youth 2030 presenterar projektet Youth up north på MR-dagarna den här veckan.
Youth 2030
Youth 2030 skapades efter valet 2018 som en reaktion på valrörelsen 2018, där polariseringen ökade i samhället och att ungas röster inte hördes. Föreningen reagerar mot att unga människor saknas i det offentliga livet och stöttar kommuner, myndigheter och civilsamhället i arbete med att inkludera och föra dialog med unga.
För att ge unga människor mer inflytande arrangerar Youth 2030 bland annat:
– Idégenereringsprocesser med ungas idéer och förslag i centrum
– Samskapande hackatons mellan unga och beslutsfattare
– Digitala medborgardialoger med unga
– Föreläsningar och workshops om ungas inflytande och delaktighet
– Strategiskt stöd och processledning för verksamheter som vill utveckla inflytande och delaktighetsarbetet för barn och ungaÅr 2020 startades Youth up north – en satsning med mål att stärka ungas inflytande och delaktighet för en levande landsbygd i Norrland.
Andra exempel på arrangemang av Youth 2030 är:
• En ungdomsmässan som var en del av H22 City Expo i Helsingborg.
• Från juni 2022 till juni 2023 driver man en demokratisatsning för motorburna ungdomar mellan 15-25 år i Malå och Norsjö med målet att öka valdeltagandet i valet 2022 och 2026.
• Man tittar på hur man kan minska gapet mellan unga och den lokala demokratins traditionella system i samarbete med Munkfors och Falköpings kommuner.
• Arbetar tillsammans med 10 andra organisationer inom ungdomsrörelsen och den vuxna barnrättsrörelsen för att sänka rösträttsåldern i Sverige till 16 år.Mediehuset Fanzingo, som är partipolitiskt och religiöst obunden skapar nyheter, artiklar, poddar, videoreportage som speglar hela Sverige ut ungas perspektiv.
Inom ramen för Youth up north har Fanzingo anställt lokala unga korrespondenter i samarbetskommunerna som lät unga göra produktioner för att skildra livet som ung på sina orter.Källa: Youth 2030
-
-
Energi