Uppförsbackarna har stundom varit tuffa men Dorothee Hildebrandt har målmedvetet fortsatt framåt på den rosa elcykeln ”Miss Piggy”. Det har gått mer än fyra månader sedan hon gav sig av från Sverige i förhoppning om att kunna rikta ljuset mot behovet av snabba politiska åtgärder för att bromsa de skenande klimatförändringarna.

– Min långa resa har inte alltid varit lätt. Men mitt budskap till världsledarna är att det inte alltid behöver vara lätt utan de måste också kunna ta beslut som är obekväma, säger Dorothee Hildebrandt till TT:s utsända i Sharm el-Sheikh.

Stort intresse

Och visst har den 72-åriga klimataktivisten lyckats med ambitionen att få ut sitt budskap i samband med FN-mötet COP27. Dorothee Hildebrandt hinner knappt hämta andan mellan intervjuerna med internationella medier – men de är inte de enda som har fått nys om den cyklande mormodern från Katrineholm.

I förra veckan ville Egyptens president, den tidigare arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi som styr landet med järnhand, stråla samman för en cykeltur. Människorättsorganisationer menar att Egypten använder sitt värdskap för klimatmötet som ett sätt att försöka grönmåla sitt repressiva styre och kritiken mot svårigheterna för aktivister att protestera fritt har varit högljudd.

– Egypten påstår ju att de gör så mycket bra för miljön så det såg väl bra ut för honom att cykla, säger Hildebrandt.

TT: Hur var cykelturen?

– Ja vad ska man säga, jag cyklade med en gammal man.

TT: Cyklade han långsamt?

– Nej, det såg ut som om han också cyklade på elcykel. Men det var ju massa livvakter som var med också.

Tystar kritiker

I slutet av den korta cykelturen vände sig Dorothee Hildebrandt till presidenten och bad om att få ställa en fråga. Det gick bra, så hon undrade varför människor inte får demonstrera på gatorna i Egypten.

– Han påstod att man får demonstrera överallt i Egypten, men det stämmer ju inte. Jag vågade inte påpeka att så många människor ju sitter i fängelse, jag tänkte att det kanske var att gå för långt. Han är ju ändå presidenten.

COP27 har bidragit till att mer uppmärksamhet riktas mot den svåra tillvaron för oliktänkande i Egypten, där de flesta offentliga protester är förbjudna i praktiken.

Hildebrandt har trampat sig genom Europa och Mellanöstern med ett genomsnitt på runt 8 mil om dagen. Ett par cykelbyxor med mjuk stoppning har lindrat de värsta smärtorna även om benen har krampat om kvällarna. Färden har inte varit problemfri, cykeln har gått sönder och ibland har hon liftat för att slippa de värsta backarna. Och rutten genom det krigshärjade Syrien krävde sällskap av en särskild guide och då åkte både Hildebrandt och ”Miss Piggy” med i bilen.

Små förhoppningar

Klimatministrar från hela världen har anslutit till COP27 som har gått in på sista veckan och Hildebrandt hoppas få en pratstund med Romina Pourmokhtari (L). Att den svenska regeringen har fattat beslut som ser ut att leda till ökade utsläpp och att klimatmålen till 2030 inte går att nå tycker 72-åringen är ”förfärligt”.

– Utsläppen måste ju minska, inte öka. Vi måste också ha ett samvete gentemot länderna från globala syd som är hårt drabbade av klimatförändringarna, man kan inte bara göra som man vill och tänka att det inte spelar någon roll.

TT: Vad har du för förhoppningar på COP27?

– De är inte så stora, säger Hildebrandt.

– Jag vill fråga politikerna om de inte skäms? De skriver under papper på COP och sedan åker de hem och gör tvärtemot vad de har lovat. De prioriterar pengar i den egna fickan i stället för att göra något för klimatet. De måste göra mer.

När klimatmötet har avslutats är planen att cykla hem till Sverige igen.

– Jag tänkte det, så länge kroppen håller. Men jag ska ta lite semester längs vägen.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.