Radar

Ny samåkningsplattform ska minska utsläppen

En ny samåkningsplattform ska knyta ihop civilsamhället kring samåkning.

Ett av Sveriges miljömål är att minska utsläppen från inrikestransporter med 70 procent mellan 2010 och 2030.  Samåkning är ett sätt och nu vill Skjutsgruppen knyta ihop landets föreningar med nytt verktyg för att få fler att åka tillsammans.

Redan i dag finns många samåkningsforum i olika former – allt från små privata lokala grupper till större landsomfattande organisationer. Verktygen för att hitta och erbjuda skjuts är flera; från fysiska anslagstavlor till digitala produkter som appar, hemsidor och sociala medier. Den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen har funnits i 15 år och samlar över 80 000 deltagare som intresserar sig för samåkning. Nu ska de, tillsamans med Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Umeå kommun och Göteborgs stad, börja bygga ett nytt verktyg som ska knyta ihop civilsamhället kring samåkning.

– Sverige har en stor utmaning framför sig om etappmålet att minska utsläppen från inrikestransporter med 70 procent till 2030 ska nås. Vi har inte så mycket tid på oss och det är svårt att skapa nya sammanhang för att känna tillit att börja samåka med varandra. Däremot finns redan dessa tillitsfulla sammanhang i form av Sveriges alla föreningar som 75 procent av landets befolkning är med i, säger Mattias Jägerskog, ordförande för den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen.

Den nya samåkningsplattformen som har börjat byggas under november ligger bakom inloggning som en widget på föreningarnas egna digitala sidor. Där kan medlemmarna be om eller erbjuda skjuts till olika platser till varandra inom föreningen. Sedan kommer det finnas möjlighet att välja om man vill samåka med andra föreningar, det vill säga att förfrågan kan gå ut till bara den egna föreningen eller samtliga anslutna föreningar.

– Tilliten finns redan inom varje enskild förening, nu finns möjlighet att utöka den genom att vi knyter ihop föreningslivet, säger Mattias Jägerskog.

"Samåkning kan användas till så mycket
"Samåkning kan användas till så mycket. Man kan pendla, åka till mormor och samköra till olika evenemang bland annat" säger Mattias Jägerskog, ordförande för den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen. Foto: Privat

De olika samåkningsgrupperna som finns kan nyttjas till många olika saker. På Skjutsgruppens facebooksida för samåkning berättar flera om lyckad samåkning – en har fått skjuts mellan Värmland och Örnsköldsvik, en annan erbjuder gratis resa till Spanien i utbyte mot hjälp att köra bilen, en tredje har kört en katt en av flera sträckor mellan Halmstad och Stockholm och en fjärde efterlyser någon att åka med från Eksjö till Tantrafestivalen. De allra flesta verkar nöjda med hur forumet fungerar, men någon tycker att “det suger”, har aldrig fått napp och tipsar om en annan grupp i stället.

– Samåkning kan användas till så mycket. Man kan pendla, åka till mormor och samköra till olika evenemang bland annat. Det är redan otroligt populärt och sprider sig. Nu utvecklar vi det här nya verktyget som vi börjar testa under 2023. Då kan vi också koppla på nya föreningar. Varje vecka hör föreningar av sig och vill vara med. Det känns väldigt roligt och vi får en känsla för hur det kommer fungera redan nu, säger Mattias Jägerskog.

Öppna data om samåkning

Projektet syftar också till att få ut öppna data om samåkning, vilket är helt nytt i Sverige.

– Med öppna data menas att vem som helst kan se den, analysera och titta på hur samåkningen ser ut i landet; vilka sträckor och tider samåker man, hur går det till, hur många åker tillsammans, med mera. Genom korrekta analyser kan man bättre arbeta med frågan om minskade utsläpp, vilket kan intressera exempelvis den offentliga sektorn. Tidigare har vi inte kunnat se vilka insatser som krävs för ökad samåkning och minskade utsläpp, men med öppna data kommer det nu bli möjligt, berättar Mattias Jägerskog.

Projektet, som är ett samarbete mellan Skjutsgruppen, Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Umeå kommun och Göteborgs stad, finansieras av Vinnova och Västra Götalandsregionen.

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket