DEBATT. I Aftonbladet den 16 oktober argumenteras av Anna Tibblin, generalsekreterare för ”We-effect” och Charlotta Szczepanowski, ordförande för ”Vi-skogen” för ett ökat matbistånd till Afrika. Utan tvekan har både We-respect och Vi-skogen hjälpt ett stort antal människor ur fattigdom. Att plantera träd som Vi-skogen gör är ju behjärtansvärt, men det betalas av privata bidragsgivare. Sida däremot är skattefinansierat. Vi håller med om att 1 procent-målet för Sveriges bistånd bör upprätthållas.
Den 16 oktober inföll Världshungerdagen och svält är ett växande globalt problem. 832 miljoner människor går hungriga varje dag. Klimatförändringar och konflikter med krig i Jemen, Etiopien och Ukraina med efterföljande prisökningar har gjort att fler hungrar. Man föreslår att Sverige hjälper lokalt jordbruk bland de drabbade. Då de flesta som drabbas av matbrist, bor i fattiga områden med hög nativitet och alltför många människor i förhållande till både befintlig jordbruksmark och jordbrukets kapacitet, torde familjeplanering vara ytterst viktigt. Med tanke på världens ökande befolkning, 80-90 miljoner nya människor/år (födslar minus dödsfall) och att vi är mycket nära 8 miljarder människor, motsvarar det ett nytt Tyskland årligen. Alla dessa individer vill växa, konsumera och frodas. Varje människa med sunt förnuft förstår att detta inte kan fortsätta hur länge som helst.
Tyvärr är både Sida, We-respect och Vi-skogen och andra hjälporganisationers insatser i hög grad missriktade, eftersom man bortser från det viktigaste problemet, som är överbefolkning. Ända sedan Kairokonferensen har detta ämne varit mer eller mindre tabu bland svenska biståndsmyndigheter, av orsaker som man bara kan spekulera om. Till exempel visar Sidas Openaid att endast 5 av 150 mottagarländer 2021 har fått hjälp med familjeplanering på sammanlagt 44 miljoner kronor av det totala biståndet på ca 60 miljarder kronor.
Mellan 1960 och 2020 har befolkningen ökat våldsamt i de länder som Vi-skogen jobbar i. I Etiopien från 22 till 115, i Kenya från 8 till 54 och i Uganda från 6.8 till 45.7 miljoner. Dessa länder fick 2020 i princip ingen SIDA-hjälp att minska födelsetalen, även om Uganda som har gått från 7 till 4.7 barn per kvinna fick 1.7 miljoner. I en debattartikel häromveckan i SvD visar debattörerna att den seglivade myten att fertiliteten minskar när ekonomin blir bättre inte räcker så länge inte normerna har ändrats, till exempel genom upplysning.
Med ökade folkmängder kommer inte bara mera fattigdom utan även starkt ökad press på djur och naturliv, och att skogen måste ge plats för jordbruksmark, precis de värden som We-Respect och Vi-skogen säger sig vilja värna. En ny rapport visar att i trädfällningshärdar, däribland i länder i Afrika, så har avskogningen ökat. Som illustrerande exempel på detta kan vi ta Vi-skogens Uganda, ett land som 2020 hade en årlig folkökningstakt på 3.3 % och en förväntad fördubbling av befolkningen om ca 30 år, 2050. I Uganda har bara under de senaste 20 åren 23 procent av skogen försvunnit.
Inte minst är utökad tillgång till familjeplanering en helt avgörande åtgärd för jämställdhet. Därför bör Sida åter satsa på familjeplanering. Att ge kvinnor i u-länder chansen att själva välja sina karriärer och familjer borde vara centralt på agendan för det ”jämställda bistånd” som alla säger sig vilja arbeta för. Då är det dags att ”put your money where your mouth is”!
