Det kommer att krävas en satsning på 27 miljarder kronor om året mellan 2026 och 2030 för att stärka det civila försvaret, skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett pressmeddelande.
Siffran kommer från en rapport som MSB har lämnat till regeringen och Försvarsberedningen, som grundar sig på ett underlag från ett 70-tal myndigheter.
”Det behövs en genomgripande omställning för att åstadkomma ett modernt civilt försvar. Totalsumman är en kostnadsuppskattning av förslagen och ett underlag för politiska avvägningar och beslut”, säger MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka i pressmeddelandet.
MSB föreslår vad man kallar för nödvändiga investeringar på flera områden, som personal, infrastruktur, materiel och anläggningar.
Flera förslag
Bland förslagen märks investeringar i kommuners och regioners beredskap, ett återupprättande av investeringsprogrammet SSIK (Sjuksvårdens säkerhet i kris och krig), inrättande av beredskapslager för att säkerställa livsmedelsproduktion och försörjning till sjukvård och industri, en ökad robusthet i viktig infrastruktur och att stärka den allmänna försvarsviljan.
Även ett medlemskap i Nato påverkar civilförsvaret, som kommer att behöva genomgå ett ”omfattande omställningsarbete”.
En puckel
”På sikt kan kostnaden för ett modernt civilt försvar beskrivas som en puckel – med större årliga investeringar under en period, innan kostnaden planar ut när arbetet övergår i en förvaltande fas”, skriver MSB.
Med civilt försvar menas den verksamhet som krävs för att säkerställa att samhället fungerar vid krig eller höjd beredskap. Perioden 2026–2030 täcker in nästa så kallade försvarsperiod.
MSB fick uppdraget från regeringen och redovisade den första delen redan i maj, då man fokuserade på åtgärder som kan starta redan 2023–2025.
