Hur ser Sveriges skogar ut om hundra år om den fortsätter brukas som i dag, om den klimatanpassas eller om fokus i stället läggs på biologisk mångfald respektive tillväxt? Skogsstyrelsen har tittat på sex olika scenarier och vad de skulle innebära för det svenska skogsbruket.

Till ytan är Sverige täckt till två tredjedelar av skog, som till stor del ägs av privata aktörer. Hälften av skogen brukas av privatpersoner, 25 procent av privata bolag och resterande 25 procent är statligt ägd.

– Vi är ett riktigt skogsland, både kulturellt och geografiskt. Skogen är viktig både för landet och enskilda medborgare, och en resurs som är fördelad på många, säger Andreas Eriksson, utredare på Skogsstyrelsen och projektledare/redaktör för Skogliga konsekvensanalyser 2022, och fortsätter:

– 1993 lades skogspolitiken om en del och innebar framförallt en avreglering. Skogsägarna ska ha frihet under ansvar, vilket betyder att de förväntas sköta skogen enligt politiken även om inte lagregler finns, säger han.

Kalhyggesbruk dominerar fortfarande

Det svenska skogsbruket är tvådelat, där man i den ena avsätter skog för naturvårdsändamål – antingen frivilliga avsättningar eller att staten går in och ger ersättning för skogen – och i den andra delen producerar virke. Endast 3-4 procent av den mark som brukas för virkesproduktion är så kallat hyggesfritt skogsbruk, där träd för träd skördas kontinuerligt. Kalhyggesbruket är fortfarande helt dominerande.

I den nyligen slutförda skogliga konsekvensanalysen har man tittat på hur skogen kan komma att se ut om hundra år om man fortsätter att bruka den som man gör i dag, om fokus läggs på klimatanpassning, mångfald eller tillväxt, nuvarande brukningsmetoder med maximerad avverkning och en kombination av övriga scenarier. Utmaningarna för svenskt skogsbruk är många:

– Det finns stora förväntningar på att många ekosystemtjänster ska kunna levereras samtidigt. Efterfrågan på träråvara ökar, det finns ökade behov av biologisk mångfald och högre förväntningar på att skogen ska hjälpa till i klimatarbetet. Skogen ska agera kolsänka samtidigt som den ska ersätta fossila produkter. Klimatförändringar ger ett extra tryck på skogen i form av skador och skadedjur. Alla vill ha mer och vi behöver titta på hur man ska tillgodose och balansera behoven.

Brukandet är väldigt högt

Slutsatsen av de skogliga konsekvensanalyserna är att det totala brukandet är väldigt högt.

– Det blir svårt att öka resursanvändningen på någon front utan att det får konsekvenser på en annan. En ökad avverkning påverkar den biologiska mångfalden negativt och vice versa. Det finns metoder att få kakan att växa rent volymmässigt, där man kan öka både avverkning och avsättning samtidigt, men det krävs mer aktiva åtgärder och även då är det svårt att hitta rätt balans, säger Andreas Eriksson.

Det som står klart är ändå att något övergripande behöver göras:

– Vi står vid ett vägval där vi måste göra prioriteringar och se över vad som ska gå före det andra i framtiden.

Hyggesfritt bruk vanligare i Finland

I Finland har det statliga skogsbolaget slutat kalhugga 25 procent av sina skogar och gått över till hyggesfria metoder för klimatet och biologiska mångfaldens skull. Det är den finska regeringen som kräver detta. Det är enligt en finsk uträkning något som även Sverige skulle kunna göra. Dessutom skulle skogsägarna tjäna ekonomiskt på det, rapporterar SVT.

Men åsikterna går isär.

– Svenska skogar och finska skogar är väldigt lika, så om det fungerar i Finland skulle det förstås fungera även i Sverige, säger Timo Pukkala, professor emeritus i skoglig planering och en av Finlands främsta forskare på hyggesfritt skogsbruk till SVT.

Andreas Eriksson menar däremot att de finska studierna utförts på granskogar på torvmark och att hyggesfria metoder kan fungera väldigt bra på dessa, men att det finns så många fler skogstyper där de inte fungerar lika bra.

– Motsvarande tankar finns här också, men vi har lite olika förutsättningar. Det gäller att hitta metoder och sätt som funkar även i våra skogstyper, säger han.

De skogliga konsekvensanalyserna har mynnat ut i en rapport som ska kunna bidra som kunskapsunderlag till skogssektorn när framtida målsättningar ska sättas upp.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.