Den svenska skogen utnyttjas så hårt på olika sätt att Sverige måste välja vad den ska räcka till på sikt. Det visar en utredning av Skogsstyrelsen där bland annat avverkning, biologisk mångfald och klimatnytta ställs mot varandra.
– Det blir svårt att öka resursanvändningen på någon front utan att det får konsekvenser på en annan.
Hur ser Sveriges skogar ut om hundra år om den fortsätter brukas som i dag, om den klimatanpassas eller om fokus i stället läggs på biologisk mångfald respektive tillväxt? Skogsstyrelsen har tittat på sex olika scenarier och vad de skulle innebära för det svenska skogsbruket.
Till ytan är Sverige täckt till två tredjedelar av skog, som till stor del ägs av privata aktörer. Hälften av skogen brukas av privatpersoner, 25 procent av privata bolag och resterande 25 procent är statligt ägd.
– Vi är ett riktigt skogsland, både kulturellt och geografiskt. Skogen är viktig både för landet och enskilda medborgare, och en resurs som är fördelad på många, säger Andreas Eriksson, utredare på Skogsstyrelsen och projektledare/redaktör för Skogliga konsekvensanalyser 2022, och fortsätter:
– 1993 lades skogspolitiken om en del och innebar framförallt en avreglering. Skogsägarna ska ha frihet under ansvar, vilket betyder att de förväntas sköta skogen enligt politiken även om inte lagregler finns, säger han.
Kalhyggesbruk dominerar fortfarande
Det svenska skogsbruket är tvådelat, där man i den ena avsätter skog för naturvårdsändamål – antingen frivilliga avsättningar eller att staten går in och ger ersättning för skogen – och i den andra delen producerar virke. Endast 3-4 procent av den mark som brukas för virkesproduktion är så kallat hyggesfritt skogsbruk, där träd för träd skördas kontinuerligt. Kalhyggesbruket är fortfarande helt dominerande.
I den nyligen slutförda skogliga konsekvensanalysen har man tittat på hur skogen kan komma att se ut om hundra år om man fortsätter att bruka den som man gör i dag, om fokus läggs på klimatanpassning, mångfald eller tillväxt, nuvarande brukningsmetoder med maximerad avverkning och en kombination av övriga scenarier. Utmaningarna för svenskt skogsbruk är många:
– Det finns stora förväntningar på att många ekosystemtjänster ska kunna levereras samtidigt. Efterfrågan på träråvara ökar, det finns ökade behov av biologisk mångfald och högre förväntningar på att skogen ska hjälpa till i klimatarbetet. Skogen ska agera kolsänka samtidigt som den ska ersätta fossila produkter. Klimatförändringar ger ett extra tryck på skogen i form av skador och skadedjur. Alla vill ha mer och vi behöver titta på hur man ska tillgodose och balansera behoven.
Brukandet är väldigt högt
Slutsatsen av de skogliga konsekvensanalyserna är att det totala brukandet är väldigt högt.
– Det blir svårt att öka resursanvändningen på någon front utan att det får konsekvenser på en annan. En ökad avverkning påverkar den biologiska mångfalden negativt och vice versa. Det finns metoder att få kakan att växa rent volymmässigt, där man kan öka både avverkning och avsättning samtidigt, men det krävs mer aktiva åtgärder och även då är det svårt att hitta rätt balans, säger Andreas Eriksson.
Det som står klart är ändå att något övergripande behöver göras:
– Vi står vid ett vägval där vi måste göra prioriteringar och se över vad som ska gå före det andra i framtiden.
Hyggesfritt bruk vanligare i Finland
I Finland har det statliga skogsbolaget slutat kalhugga 25 procent av sina skogar och gått över till hyggesfria metoder för klimatet och biologiska mångfaldens skull. Det är den finska regeringen som kräver detta. Det är enligt en finsk uträkning något som även Sverige skulle kunna göra. Dessutom skulle skogsägarna tjäna ekonomiskt på det, rapporterar SVT.
Men åsikterna går isär.
– Svenska skogar och finska skogar är väldigt lika, så om det fungerar i Finland skulle det förstås fungera även i Sverige, säger Timo Pukkala, professor emeritus i skoglig planering och en av Finlands främsta forskare på hyggesfritt skogsbruk till SVT.
Andreas Eriksson menar däremot att de finska studierna utförts på granskogar på torvmark och att hyggesfria metoder kan fungera väldigt bra på dessa, men att det finns så många fler skogstyper där de inte fungerar lika bra.
– Motsvarande tankar finns här också, men vi har lite olika förutsättningar. Det gäller att hitta metoder och sätt som funkar även i våra skogstyper, säger han.
De skogliga konsekvensanalyserna har mynnat ut i en rapport som ska kunna bidra som kunskapsunderlag till skogssektorn när framtida målsättningar ska sättas upp.
