Fyndet gjordes av marinarkeologer vid museet tillsammans med marinen i december i fjol. Vrakets skeppssidor var delvis nedfallna på botten men i övrigt var skrovet bevarat upp till undre kanondäck.

Vid dykningar kunde man konstatera att det rörde sig om ett örlogsfartyg med två kanondäck sedan man i de nedfallna sidorna funnit kanonportar i två olika nivåer.

– Då började vi få lite pirr i magen, sa Jim Hansson vid en pressträff på måndagen.

Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll. Ett kraftigt balksystem för att klara av att bära kanonerna var identiskt med Vasas, vilket också pekade på att det var systerskeppet Äpplet man funnit.

– Det är väldigt mycket kvar av skeppet. Och det är stort, säger Hansson.

I våras gjordes en andra, mer noggrann undersökning och då hittades skeppstekniska detaljer som tidigare bara setts på Vasa. Där framkom bland annat att eken som användes som virke hade huggits 1627 i Mälardalen, där också virket till Vasa huggits något år tidigare.

Åt samma håll

Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll och man kunde bekräfta att det var just Äpplet som hittats.

Tillsammans med Vasa var skeppet det ena av två stora örlogsfartyg som den svenske kungen Gustav II Adolf 1625 skrev kontrakt på att bygga. Det stod färdigt knappt ett år efter Vasas förlisning 1628.

– När Sverige går in i 30-åriga kriget 1630 och landstiger i Tyskland, då är det Äpplet som leder den andra eskadern med riksamiralen ombord, säger Patrik Höglund, marinarkeolog vid Vrak.

Men trots att Äpplet var bredare än Vasa och därmed sjödugligt var det inget lyckat skepp, slår Höglund fast. Kungen valde ett annat, äldre skepp, när han följde med armadan till Tyskland. Riksamiralen gjorde vid andra tillfällen samma val.

Förmodligen seglade Äpplet ganska kärvt i sjön, vilket också kan ha gjort att fartyget tog stryk. Det räckte inte med att bara bredda det. Men man provade sig fram med tidens metoder för att försöka lösa det, säger Höglund.
Äpplet användes bara ett fåtal gånger och dömdes ut betydligt tidigare än Vasas två andra systerskepp. 1659 sänktes det avsiktligt vid Vaxholm.

Fyndet innebär likväl ny och viktig kunskap enligt marinarkeologerna och ger bland annat en pusselbit om utvecklingen av svenskt skeppsbyggeri. Någon gång till våren är tanken att arkeologerna ska återvända till vrakplatsen för mer detaljerade undersökningar. Nästa steg är att fotografera och göra en 3D-modell av vraket.

– Sedan vill vi titta på detaljer från samma konstruktör. Det är mycket som vi ännu inte vet, som vi kan ta reda på nu, säger Jim Hansson till TT.

Mår bäst på plats

Tanken är att skeppet ska ligga kvar på platsen och inte tas upp likt Vasa.

– Det mår faktiskt bäst på botten. Vi ska bevara det här för framtida marinekologer som vill ta del av samma material.

TT: Hur rankar du det här fyndet?

– Det är ett av de häftigaste fynd vi har gjort, säger Jim Hansson och lyfter framför allt möjligheterna att nu samköra forskningen med Vasa.

– Det är kul att man kan lyfta perspektivet och titta på en helhet.

Fyndet gjordes inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (Cemas) vid Stockholms universitet, Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) samt Museiverket i Finland.

Redan 2019 hittade man vrak som man trodde skulle kunna vara Äpplet, men senare undersökningar visade att det i stället var Apollo och Maria, två medelstora skepp från 1648.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.