Världens länder måste göra mer, på alla fronter, för att bromsa den globala uppvärmningen. Det är linjen från EU:s förhandlare på FN:s klimattoppmöte i november.
I det förhandlingsmandat som EU-ländernas miljöministrar nu har antagit fördöms inledningsvis också den ryska invasionen av Ukraina. Inte bara för det lidande och död den har orsakat Ukraina men också för att den försenar den nödvändiga klimatomställningen som Parisavtalet om minskade utsläpp har som mål.
– Självklart har vi omständigheter i Europa som gör läget extra svårt, men konsekvensen kan inte bli att Europa backar, säger den nya svenska klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) till journalister vid EU:s miljöministermöte i Luxemburg.
– Klimatfrågan får inte hamna i kläm och inte heller frågan om biologisk mångfald, säger Pourmokhtari.
Nationella åtaganden inte nog
Hon syftar på vad som bör vara utgångspunkten för Sverige, EU och världens övriga länder på FN:s klimattoppmöte i Egypten i november (Cop 27-konferensen) och FN-mötet om biologisk mångfald i Kanada i december (Cop 15).
Romina Pourmokhtari siktar på att göra nedslag själv vid de båda konferenserna.
I förhandlingsmandatet för EU på klimattoppmötet i Egypten sägs att de globala ansträngningarna måste ökas för att hålla temperaturökningen inom 1,5 grader. De nationella åtaganden som de 184 länder som står bakom Parisavtalet gjort med 1,5-gradersmålet är långt ifrån tillräckliga. Det gäller också mål om pengar för att finansiera klimatåtgärder i fattigare länder.
Förhandlar med varandra
EU-länderna förhandlar för närvarande med varandra om unionens stora klimatpaket med nationella åtaganden. Förhoppningen är att det ska vara klart före årsskiftet, men det hinner inte bli klart att visa upp i Egypten.
Paketet ska innebära minskade utsläpp av växthusgaser i EU med minst 55 procent 2030 jämfört med 1990 och klimatneutralitet senast 2050.
Steget bort från kol och andra fossila bränslen måste fortsätta, enligt mandatet.
