I det förhandlingsmandat som EU-ländernas miljöministrar nu har antagit fördöms inledningsvis också den ryska invasionen av Ukraina. Inte bara för det lidande och död den har orsakat Ukraina men också för att den försenar den nödvändiga klimatomställningen som Parisavtalet om minskade utsläpp har som mål.

– Självklart har vi omständigheter i Europa som gör läget extra svårt, men konsekvensen kan inte bli att Europa backar, säger den nya svenska klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) till journalister vid EU:s miljöministermöte i Luxemburg.

– Klimatfrågan får inte hamna i kläm och inte heller frågan om biologisk mångfald, säger Pourmokhtari.

Nationella åtaganden inte nog

Hon syftar på vad som bör vara utgångspunkten för Sverige, EU och världens övriga länder på FN:s klimattoppmöte i Egypten i november (Cop 27-konferensen) och FN-mötet om biologisk mångfald i Kanada i december (Cop 15).

Romina Pourmokhtari siktar på att göra nedslag själv vid de båda konferenserna.

I förhandlingsmandatet för EU på klimattoppmötet i Egypten sägs att de globala ansträngningarna måste ökas för att hålla temperaturökningen inom 1,5 grader. De nationella åtaganden som de 184 länder som står bakom Parisavtalet gjort med 1,5-gradersmålet är långt ifrån tillräckliga. Det gäller också mål om pengar för att finansiera klimatåtgärder i fattigare länder.

Förhandlar med varandra

EU-länderna förhandlar för närvarande med varandra om unionens stora klimatpaket med nationella åtaganden. Förhoppningen är att det ska vara klart före årsskiftet, men det hinner inte bli klart att visa upp i Egypten.

Paketet ska innebära minskade utsläpp av växthusgaser i EU med minst 55 procent 2030 jämfört med 1990 och klimatneutralitet senast 2050.

Steget bort från kol och andra fossila bränslen måste fortsätta, enligt mandatet.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.