Det som tilltalar med så kallade återbrukslägenheter är att hyresvärden visar sitt klimatengagemang och det blir tydligare vilken klimatpåverkan en renovering har.

– Att ta tillvara och återanvända material som innerdörrar, vitvaror och WC-stolar när vi renoverar lägenheter är ett naturligt sätt för oss att bidra till den cirkulära ekonomin. Vi återbrukar redan idag mycket i vår löpande förvaltning, men vi kan göra ännu mer. Och precis som undersökningen visar ser vi ett stort intresse från våra hyresgäster kring hur vi arbetar med hållbarhet och miljöfrågor. Det ökar vårt engagemang för att jobba ännu hårdare med att minska vårt klimatavtryck, säger Per-Otto Bengtsson, energi- och miljöchef på Victoriahem, en privat hyresvärd med 39 000 bostäder i 31 kommuner.

I Östergötland finns Återbruksnätverket Öst sedan tre år där fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter och konsulter kan samarbete kring återbruk. Flera andra liknande nätverk finns i andra delar av landet.

Som ett exempel på återbruk vid en renovering säger sig en värd ha lackerat om befintliga dörrar istället för att köpa in nya och vitvaror och badrumsinteriör togs från förvaltningens lager.  Det gjorde att klimatavtrycket blev 75 procent lägre än det skulle blivit vid en renovering med nya produkter.

Enligt Björn Lundborg på organisationen fastighetsägarna kan en renovering med återbrukade produkter bli dyrare om man måste gå mer varsamt fram och också leta upp återbrukade byggvaror. Digitala system för inventering och katalogisering av material blir viktigt i framtiden.

Återbruk ger klimatnytta, enligt ny studie

Men en ny studie gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet för Stockholms stad bekräftar klimatvinsten.
Till exempel ger återbruk en klimatbesparing trots att det kan medföra fler transporter, lagerhållning och arbete med rekonditionering.

– Vi ser att exempelvis ett träfönster kan skickas för återbruk med lastbil längre än till Kapstaden innan transportens klimatpåverkan äter upp den besparing som görs, säger Sandra Moberg på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Studien pekar på tre grupper av produkter är lämpliga att återbrukas:

• Produkter med omfattande klimatutsläpp vid utvinning/tillverkning

• Stora produktvolymer och tunga material

• Produkter med stort flöde

– Många vill ha en lista över vilka enskilda material eller produkter som ger störst klimateffekt vid återbruk, men vår bedömning är att det är olämpligt att peka ut några specifika. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka flöden som i dag finns tillgängliga för återbruk, vilka mängder som omsätts och komplexiteten i återbruket, säger Johanna Andersson på IVL.

Enligt fastighetsägarna i Östergötland finns det en stor potential för cirkulär ekonomi i fastighetsbranschen.

– Hela fastighetsbranschen behöver arbeta för att i första hand bevara och återbruka framför att ta nya resurser i anspråk så att vi minimerar vår klimatpåverkan. För att nå dit behöver vi utveckla nya arbetssätt och samverkansformer som stödjer ett ökat återbruk. Det arbetet ser vi fram emot att driva vidare tillsammans med andra aktörer. Det är också glädjande att se att en så stor andel av de tillfrågade hyresgästerna signalerar att det är rätt väg att gå, säger Malin Ribbenhed, hållbarhetschef på Stångåstaden, Linköpings kommunala fastighetsbolag.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.