Berätta, vad har du vunnit och hur gick tävlingen till?

– Minimeringsmästarna är ett projekt som Göteborgsregionen skapat. Det här var första gången som hela Sverige kunde delta. Tävlingen går ut på att privata hushåll ska minska sitt avfall så mycket man bara kan under ett år. I början, mitten och slutet av perioden vägdes soporna och under året fick vi fem teman med olika utmaningar, som exempelvis köpstopp en månad på temat hållbar konsumtion, sy om något till att bli något annat och används samma fyra plagg en hel vecka på textiltemat. Vi fick lära oss se på saker med andra ögon, på ett mer hållbart sätt.

Vilka förändringar har du gjort under året?

– Jag har blivit bättre på att bli mer kreativ i mitt tänkande. Det jag förut såg som skräp kan jag nu se om jag kan använda till något; fönsterkuvert som annars bara hamnar i soporna klipper jag i mindre bitar och använder till inköpslistor till affären, till exempel. Jag har också blivit bättre på matsvinnet, morötter och potatis behöver inte skalas och snuttar man vanligtvis skär bort på exempelvis lök och morötter kan frysas in för att senare göras soppa på. Under temat matsvinn skulle allt flytande vägas också, då började jag vattna blommorna med pasta- och annat kokvatten.

Hur levde du tidigare?

– Jag har länge varit intresserad av zero waste och började min process 2017. Under pandemin blev allt så tungt och jag ville att maten skulle gå snabbt och lätt att laga. Men det medför att det mesta man köper då kommer med förpackningar. Med den här tävlingen fick jag tillbaka den tidigare motivationen, att laga mat från grunden och därmed få bort mycket av förpackningarna.

Hur har det varit att delta i tävlingen? 

– Utmaningarna var väldigt roliga. För varje utmaning var man tvungen att fundera på hur man skulle göra och sen vad jag skulle skriva. Allt skulle ju dokumenteras på sociala medier. Det har varit väldigt nyttigt, men också svårt, att fundera över hur man beter sig och hur man ska göra. Det har varit kul att man inte behövt känna sig begränsad, man har fått tolka utmaningarna efter eget huvud och kreativiteten har fått flöda. Det har varit ett väldigt roligt år, jag har verkligen gått in i det här och levt det ett år. Det känns lite tråkigt att det är över. Nu får jag försöka hitta andra sätt att fortsätta med utmaningarna.

Har du fått göra några uppoffringar? 

– När jag började plastbanta slutade jag med chips och det gjorde jag nu också. Det är väldigt synd att chips inte finns på lösvikt. Här har jag fått rucka på mina regler, chipsen kommer få komma tillbaka.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.