Med sina omkring 200 000 medlemmar är Naturskyddsföreningen Sveriges största medlemsbaserade miljöorganisation. I sommar och höst har organisationen fått flera nya medlemmar.

– Veckan efter valet fick vi in 455 nya medlemmar och en normal vecka får vi in ungefär 100 nya medlemmar så det är väldigt kraftig ökning, säger Johanna Sandahl Naturskyddsföreningens ordförande.

Naturskyddsföreningen arbetade med valet under hela valrörelsen. Organisationen genomförde flera rikstäckande kampanjer, skrev debattartiklar och gjorde valkompasser.

–Jag upplever att vi fick förhållandevis stort utrymme i relation till hur lite den politiska debatten handlade om miljö- och naturfrågor. Men det stannade där, det blev inte en naturlig följd att det var de huvudsakliga frågorna som man diskuterade i valdebatten, säger Johanna Sandahl.

Hon tror att den uteblivna debatten om klimat- och miljöfrågor inom politiken kan vara ett skäl till att många nu vill engagera sig i Naturskyddsföreningen.

–Vi har en teori om att det hänger ihop med att många människor känner frustration över att det var väldigt lite fokus på miljö och klimat och naturfrågor i valet. Att man känner att man vill stödja och gå med i en organisation som jobbar med sådana frågor.

En vilja att påverka politiken är ett av huvudskälen till att människor blir medlemmar i Naturskyddsföreningen, säger Johanna Sandahl.

– Utifrån undersökningar vi gör vet vi att väldigt många blir medlemmar för att de vill att vi ska påverka politiken. Det är ett av de vanligaste skälen till att man blir medlem och jag tror att den förväntan finns på oss.

Tidigare har Naturskyddsföreningens medlemsantal ökat efter att de genomfört stora kampanjer. Organisationen fick många nya medlemmar sommaren och hösten 2018. Torka, skogsbränder och stor medial uppmärksamhet kring klimat- och miljöfrågan är faktorer som kan ha legat till grund för den ökningen, enligt organisationens pressavdelning. Efter bränderna i Australien vintern 2019, 2020 och klimattoppmötet i Paris 2015 såg Naturskyddsföreningen ett stort intresse att bli medlem i organisationen. 2014 slog Naturskyddsföreningen rekord med 226 000 medlemmar, men reglerna som kom med införandet av EU:s dataskyddsförordning har gjort siffrorna svåra att jämföra, säger Johanna Sandahl.

Andra miljöorganisationer som Greenpeace har inte sett någon förändring i antal givare. Ingen uppgång, men inte heller någon minskning på grund av den försämrade ekonomiska situationen.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.