Den slutgiltiga överenskommelsen sträcker sig över sju samarbetsprojekt och ett budgetsamarbete. Det här är vad det handlar om:

Energi- och klimat

Nya kärnkraftsreaktorer ska byggas.
Långsiktigt ska den nuvarande inriktningen kring den övergripande energipolitiken och de långsiktiga villkoren för kärnkraften ändras. Vattenfall kommer att få ett uppdrag om att påbörja planering om upphandling om ny kärnkraft. Inom EU kommer regeringen att driva på för ett snabbspår av typgodkända reaktorer.
Mer kortsiktigt ska vattenkraftens omprövning pausas och avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion ska ses över. Vindkraft fortsätter att vara en viktig del i energipolitiken men utgör inte basen.

Ekonomin och budgeten

En omtvistad fråga har varit a-kassan, men den behålls på dagens nivå. Den nya regeringen vill även sänka skatten på ISK-sparande.
Ett vallöfte från alla fyra partier var ett högkostnadsskydd för dyra elräkningar i vinter. Här inväntar den tillträdande regeringen ett förslag från Svenska kraftnät om hur utbetalningen ska ske. En ny regering måste ha tillträtt för att kunna snabba på processen.
En bidragsreform med ett bidragstak ska införas, och skatten på låga inkomster ska sänkas under mandatperioden.
Reduktionsplikten kommer att sänkas till EU:s miniminivå från och med 1 januari 2024.
Samtidigt avskaffas enprocentsmålet för bistånd, och i stället sätts en treårig summa i kronor och ören. Reformering ska även ske i innehållet av biståndet. Det ska ha ett tydligt fokus på Sveriges långsiktiga förpliktelser och hjälp till Ukraina.

Sjukvård

Steg mot ett förstatligande av sjukvården ska tas. Högerpartierna vill utreda för- och nackdelar för ett helt, eller delvis förstatligande av sjukvården. En nationell vårdförmedling i statlig regi ska inrättas som ska samla och använda vårdens resurser. En nationell digital infrastruktur införs, där både patienter och personal ska kunna ta fram nödvändig information ur journalsystemet.
Partierna vill även gå vidare med att utreda ett högkostnadsskydd för tandvård.

Migration- och integration

Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och permanenta uppehållstillstånd ska mönstras ut. Partierna vill även utreda hur asylsökande ska kunna bära en större del av kostnaderna för mottagandet. De har även kommit överens om att se över incitament för frivillig återvandring med ”särskilt fokus för de som inte har integrerats”.
Antalet kvotflyktingar minskar från förra årets 6 400 till 900 per år under mandatperioden.

Kriminalitet

Högerpartierna vill dubbla straffen för gängkriminella och införa visitationszoner. Ett nationellt tiggeriförbud ska även utredas.
Straffrabatterna avskaffas eller reformeras, anonyma vittnesmål införs, likaså vistelseförbud och utökad kamerabevakning.
Kriminalvården ska expanderas och man öppnar upp för att hyra anstaltsplatser i andra länder. Återfall i brott ska straffas hårdare och tullen ges brottsbekämpande uppgifter.

Skola

Partierna står bakom en ny friskolelag med fokus på att begränsa möjligheter att ta ut vinster om skolan inte levererar ett starkt resultat. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola har startats eller köpts av en ny ägare. Syftet med det är att garantera ett långsiktigt ägande och att den som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka.
Satsningar kommer även att göras på fler speciallärare och tydligare ordningsregler för att upprätta ordning och reda i klassrummen.

Stärkta fri- och rättigheter

En ny grundlagsutredning ska bland annat utreda hur aborträtten kan stärkas.
Public service oberoende och den långsiktiga finansieringen ska bestå. Men i ett nytt medielandskap behöver public service utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen, enligt högerpartierna.
Tjänstemannaansvaret bör även stärkas, med syftet att bland annat stärka åtgärder mot tjänstefel.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.