Organisationen har hållit föreläsningar och workshops med personalen på en mellanstadieskola i Lund. De har fokuserat på de känslor klimatförändringarna kan väcka hos unga och hur lärarna kan hjälpa eleverna att hantera dem.

– Det handlar inte om att bota oron för klimatet utan snarare om att hitta sätt att hantera och kanalisera den, säger Frida Berry Eklund, talesperson för den ideella organisationen Våra barns klimat som skrivit boken “Prata med barn om klimatet”.

I Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport från förra året uppgav var femte 12-åring att de känner sig oroliga för klimatförändringarna och enligt Bris ringer fler och fler barn för att prata om klimatkrisen.

– Det här blev ett svar från oss som föräldraorganisation. Hur kan vi hjälpas åt med det här arbetet och satsa mer på frågorna? En av de viktigaste barriärerna är att man är rädd för att göra barn oroliga. Men vi kan inte undvika svåra ämnen. Vi måste prata om dem och ge barn och unga rätt kunskap och kompetens inför framtiden, säger Frida Berry Eklund.

Samarbete mellan kommun och organisationer

Lunds kommun har finansierat projektet som Våra Barns Klimat har genomfört i samarbete med kommunen och Klimatpsykologerna. 

– Vi kan inte ge barnen försäkringar. De behöver lära sig att leva med osäkerhet. Vi måste hjälpa dem att hantera sina känslomässiga reaktioner, lära dem att ha obehagliga känslor för det är en sådan värld de växer upp i, säger Kata Nylén psykolog på Klimatpsykologerna.

Ett sätt att hantera känslor kring klimatkrisen är att agera, säger hon. I Fäladsskolan i Lund genomförde eleverna klimatprojekt i sin närhet.

– Det som forskningen sett hittills är att ensam handling inte verkar hjälpa så mycket, däremot att vara med andra och gärna se effekt. Därför är det viktig med lokal handling, säger Kata Nylén.

Läraren Christina Ulfsparre Robertssons klass uppmuntrade andra skolor att delta i skräpplockardagar i kommunen.

– Planen var att vi skulle göra projekt med våra klasser där vi skulle påverka andra att göra saker. Det kanske är ett tankesätt som vi i svenska skolan inte är så vana vid. Att man inte fastnar i att det inte går att göra någonting utan att faktiskt hitta sätt att lyfta fram hur man kan komma vidare är något jag har fått med mig.

Som hon ser det är den största utmaningen tiden.

–Det är så mycket som drar i oss lärare och så många saker som känns viktiga. Jag tycker att det är en ganska stor utmaning att få tiden att räcka till.

"Miljöperspektiv ska genomsyra alla ämnen"

Håkan Bengtsson Diurlin som är rektor på Fäladsskolan tycker att det behövs mer kunskap om hur miljöfrågorna kan inkluderas i all undervisning. 

–Det är ofta NO-läraren som får det lite mer, men det behövs hos alla lärare. Jag tror att man behöver kunskap om hur man använder det här miljöperspektivet som nu ska genomsyra alla ämnen.

Runtom i Sverige och världen pågår studier om undervisning om klimatet. Göteborgsregionen genomför nu ett klimatlyft för att stärka skolans arbete med hållbar utveckling och i England har unga startat Teach the Future, en elevledd kampanj för klimatundervisning.

– Vi skulle vilja se större satsningar på regional eller kommunal nivå så att alla barn får tillgång till klimatkunskap, säger Frida Berry Eklund. 

En handledning för lärare har också tagits fram som finns tillgänglig digitalt.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.