Runtom i Sverige och världen pågår diskussioner om hur skolorna ska kunna förbereda eleverna för en nutid och framtid präglad av klimatförändringar. I ett pilotprojekt försöker den föräldradrivna organisationen Våra Barns Klimat skapa en modell för hur klimatfrågorna kan ta större plats i undervisningen.
Organisationen har hållit föreläsningar och workshops med personalen på en mellanstadieskola i Lund. De har fokuserat på de känslor klimatförändringarna kan väcka hos unga och hur lärarna kan hjälpa eleverna att hantera dem.
– Det handlar inte om att bota oron för klimatet utan snarare om att hitta sätt att hantera och kanalisera den, säger Frida Berry Eklund, talesperson för den ideella organisationen Våra barns klimat som skrivit boken “Prata med barn om klimatet”.
I Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport från förra året uppgav var femte 12-åring att de känner sig oroliga för klimatförändringarna och enligt Bris ringer fler och fler barn för att prata om klimatkrisen.
– Det här blev ett svar från oss som föräldraorganisation. Hur kan vi hjälpas åt med det här arbetet och satsa mer på frågorna? En av de viktigaste barriärerna är att man är rädd för att göra barn oroliga. Men vi kan inte undvika svåra ämnen. Vi måste prata om dem och ge barn och unga rätt kunskap och kompetens inför framtiden, säger Frida Berry Eklund.
Samarbete mellan kommun och organisationer
Lunds kommun har finansierat projektet som Våra Barns Klimat har genomfört i samarbete med kommunen och Klimatpsykologerna.
– Vi kan inte ge barnen försäkringar. De behöver lära sig att leva med osäkerhet. Vi måste hjälpa dem att hantera sina känslomässiga reaktioner, lära dem att ha obehagliga känslor för det är en sådan värld de växer upp i, säger Kata Nylén psykolog på Klimatpsykologerna.
Ett sätt att hantera känslor kring klimatkrisen är att agera, säger hon. I Fäladsskolan i Lund genomförde eleverna klimatprojekt i sin närhet.
– Det som forskningen sett hittills är att ensam handling inte verkar hjälpa så mycket, däremot att vara med andra och gärna se effekt. Därför är det viktig med lokal handling, säger Kata Nylén.
Läraren Christina Ulfsparre Robertssons klass uppmuntrade andra skolor att delta i skräpplockardagar i kommunen.
– Planen var att vi skulle göra projekt med våra klasser där vi skulle påverka andra att göra saker. Det kanske är ett tankesätt som vi i svenska skolan inte är så vana vid. Att man inte fastnar i att det inte går att göra någonting utan att faktiskt hitta sätt att lyfta fram hur man kan komma vidare är något jag har fått med mig.
Som hon ser det är den största utmaningen tiden.
–Det är så mycket som drar i oss lärare och så många saker som känns viktiga. Jag tycker att det är en ganska stor utmaning att få tiden att räcka till.
"Miljöperspektiv ska genomsyra alla ämnen"
Håkan Bengtsson Diurlin som är rektor på Fäladsskolan tycker att det behövs mer kunskap om hur miljöfrågorna kan inkluderas i all undervisning.
–Det är ofta NO-läraren som får det lite mer, men det behövs hos alla lärare. Jag tror att man behöver kunskap om hur man använder det här miljöperspektivet som nu ska genomsyra alla ämnen.
Runtom i Sverige och världen pågår studier om undervisning om klimatet. Göteborgsregionen genomför nu ett klimatlyft för att stärka skolans arbete med hållbar utveckling och i England har unga startat Teach the Future, en elevledd kampanj för klimatundervisning.
– Vi skulle vilja se större satsningar på regional eller kommunal nivå så att alla barn får tillgång till klimatkunskap, säger Frida Berry Eklund.
En handledning för lärare har också tagits fram som finns tillgänglig digitalt.
