Radar

Färre uppger att de utsatts för brott

Andelen svenskar som uppger att de utsatts för brott fortsätter att minska.

Andelen svenskar som uppger att de utsatts för brott var 2021 det lägsta på fem år, enligt Brås nationella trygghetsundersökning. Det är tredje året i rad som utsattheten för brott minskar.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 visar att gällande nästan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan förra året. Försäljningsbedrägerier har dock ökat under tidsperioden.

I undersökningen som publiceras av Brottsförebyggande rådet (Brå) framkommer att 19,5 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för brott mot enskild person under 2021. Jämfört med 2020 är det en minskning med 0,7 procentenheter och det är dessutom den lägsta nivån sedan 2016.

Hot vanligast

Det brott som flest uppger att de utsatts för under 2021, som är den period som mäts i årets undersökning, är hot, vilket 7,8 procent av de tillfrågade uppger att de utsatts för. Minst vanligt är att uppge utsatthet för personrån vilket en andel på 1,2 procent gjort i årets undersökning.

– Vi har också sett i tidigare undersökningar att det är just de här brottstyperna som är vanligast respektive minst vanligt att uppge utsatthet för, säger Johanna Viberg som är utredare på Brå.

Det brott som människor enligt undersökningen är mest oroliga att bli utsatta för är dock ett annat.
– Vi ser att både bland män och kvinnor så är det bedrägerier på internet som störst andel anger oro för att utsättas för. Det är ungefär en tredjedel, 32 procent av befolkningen, som uppger den här oron, säger Johanna Viberg.

Fler lurade

Den enda brottstyp som ökar jämfört med förra årets mätning är försäljningsbedrägerier som ökat från 5,5 procent 2020 till 5,7 procent 2021. Ökningen gällande den brottstypen har varit relativt stadig de senast fem åren.
– Det handlar om att någon har lurat dig som privatperson på pengar vid ett köp eller när man sålt någonting.

TT: Är det de som är mest oroliga för att utsättas för brott som också är de som utsätts för brott?

– Otrygghet och oro för brott behöver inte stämma överens med utsatthet. För exempelvis personrån så är det betydligt vanligare bland män att uppge att man utsatts medan det bland kvinnor är vanligare att känna oro för att utsättas, säger Johanna Viberg.

Oron kan påverka

Men om man i stället tittar på sexualbrott som brottstyp så är det bland unga kvinnor som det är vanligast att uppge att man känner oro för att utsättas men också vanligare att uppge att man utsatts.
– Ett generellt mönster är att kvinnor i högre utsträckning än män uppger otrygghet och oro för att utsättas för brott.

Hon säger att undersökningen visar att otrygghet och oro för att utsättas för brott kan leda till begränsningar i vardagslivet. Hon nämner som exempel att man inte vågar gå ut i sitt bostadsområde sena kvällar eller att man kanske avstår från en aktivitet på grund av att man är orolig.
– Vi ser exempelvis att bland kvinnor är det 31 procent som uppger att de ofta har valt en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av den här oron. Motsvarande andel bland män är 17 procent.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en del av Sveriges officiella statistik och bygger på webb- och postenkäter till ett urval av 200 000 personer i åldrarna 16–84 år.

Undersökningen genomförs årligen av Brottsförebyggande rådet (Brå) sedan 2006.

Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet.

Undersökningen bedöms kunna representera den svenska befolkningen (16–84 år) relativt väl.

Referensperioden för utsatthet för brott är föregående kalenderår. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i NTU 2022 avser utsatthet under 2021.

Källa: Brå